September 1 Islands beslut att utsträcka fiskegränsen till 12 nautiska mil träder i kraft. Ett hundratal brittiska trålare fiskar under skydd av örlogs-fartyg innanför den nya gränsen. En del intermezzon inträffar. Se 1/6, 31/8, 5/9 och artikeln Island. 2 Hendrik Verwoerd blir nationalistpartiets ledare och premierminister i Sydafrikanska unionen efter J. Strijdom, som avled 24/8. Verwoerd, som varit minister för de inföddas angelägenheter, är extrem nationalist och en av raspolitikens drivande krafter. Se 16/4. 3 Rasoroligheter har fortsatt i Storbritannien. Polisen har ingripit energiskt. Premierminister Macmillan förklarar, att regeringen med största bestämdhet skall upprätthålla lag och ordning. Frågan om immigration från Västindien, varifrån ett stort antal av de färgade i Storbritannien kommer, har varit under övervägande, men regeringen vill ej ändra invandringsbestämmelserna annat än efter noggrann prövning. Se 23/8. Vid presidentval i Chile segrar den konservative kandidaten Jorge Alessandri med 386 000 röster mot 354 000 för den av kommunisterna stödde socialisten Salvador Allande. Alessandri tillträder ämbetet 3/11. 4 Folkrepubliken Kina proklamerar en sjögräns om 12 nautiska mil. Se 27/8, 6/9, 11/9 och 1/10. Generalsekr. Hammarskjöld besöker Kairo och överlägger med president Nasser. Han besöker därefter Israel, Libanon och Jordanien och återvänder 13/9 till New York. Se 25/8 och 30/9. General de Gaulle framlägger vid ett möte på Place de la Republique i Paris förslaget till ny fransk författning. 5/9 ger radikalsocialisten P. Mendès-France parollen till en ”nejfront” mot författningen. Majoriteten av hans eget parti stöder dock de Gaulle och väljer vid kongress i Lyon 13/9 F. Gaillard till ordf. Se 1/6, 28/9 och artikeln Fjärde republikens fall. 5 Danmark anmodar Storbritannien att förhandla om annullering av 1955 års danskbrittiska avtal om Färöarnas fiskegräns. Finansministern V. Kampmann sändes till London. Brittiska regeringen föreslår en provisorisk kompromiss, enligt vilken Färöarna skulle ha 6 nautiska mils sjögräns och få visst skydd för sitt fiske inom en 6 distansminuter bred zon därutanför. Detta förslag godtages ej av Färöarna. Färöarnas lagting har redan i juni beslutat att liksom Island utsträcka fiskegränsen till 12 nautiska mil. Se 1/9 och artikeln Island. 6 Folkrepubliken Kina är redo att i Warszawa återupptaga de ambassadörförhandlingar med USA, vilka pågick 1955—57. USA accepterar omedelbart anbudet. 8/9 förklarar sig president Mao T se-tung tro, att förhandlingar kan leda till vissa resultat. Se 4/9, 7/9 och 15/9. FERHAT ABBAS, chefen för den algeriska ”exilregeringen” med säte i Kairo, var ursprungligen apotekare i Constantine. Han hade studerat vid Sorbonne, och liksom många andra museimanska algerier med fransk utbildning hoppades han, att Frankrike självmant skulle ge Algeriets invånare fullständiga medborgerliga rättigheter under en provinsstyrelse. Men under andra världskriget och åren närmast därefter reste han krav på en med Frankrike samverkande fri algerisk republik och organiserade Manifestpartiet (UDMA). Mera moderat än den radikale nationalistledaren Messali Hadj fortsatte Ferhat Abbas ännu efter revoltens utbrott 1954 att förorda en kompromiss med fransmännen, men på nyåret 1956 anslöt han sig direkt till Nationella befrielsefronten (FLN) och blev dess politiske ledare. (Se 19/9.) September Marocko och Tunisien har beslutat inträda i Arabförbundet som fullvärdiga medlemmar. Se 12/10. 7 Amerikanska örlogsfartyg börjar konvojera nationalistkinesiska förrådstransporter till ön Quemoy. De går innanför den av Kina proklamerade 12-milsgränsen. Se 4/9, 7/9, 8/9, 15/9, 28/9 och Utrikespolitisk översikt. 8 Ryske regeringschefen A. Krusjtjev skriver till president Eisenhower, att det ej kan bli fred i Fjärran östern förrän den amerikanska flottan dragits bort. I ett svar 13/9 vädjar Eisenhower till Krusjtjev och ber denne uppmana ledarna i Peking att söka en fredlig lösning på Formosakonflikten. Se 19/9. 9 Vid val i staten Maine, USA, vinner demokratiska partiet en stor seger. Den demokratiske guvernören E. Muskie väljes till senator, och demokrater erövrar två av statens platser i unionens representanthus. Även guvernörsvalet vinnes av demokraterna. Det är sista gången som Maine håller val två månader före de andra staterna. Se 4/11. 317