September 10 I Frankrike inledes stora polisrazzior bland algerier. Alla polisreserver mobiliseras för att göra slut på FLN-rebellernas sabotage inom Frankrike. Se 25/8 och 19/9. 11 President Eisenhower säger i ett radiotal, att han hoppas på förhandlingar i Formosakri-sen. Han varnar dock för kommunistiska erövringsplaner och erinrar om följderna av Münchenpolitiken 1938. USA måste ”om nödvändigt” vara redo att gripa till vapen för den händelse att Quemoy och Matsu invaderas. Se 4/9, 6/9 och 15/9. Premierminister Macmillan låter en talesman förklara, att Storbritannien ej har några förpliktelser gentemot USA i Formosakrisen. Uttalandet göres med anledning av en tidningsartikel av R. Churchill, som skrivit, att Storbritannien skulle stå vid USA:s sida i Fjärran östern. Se 4/9 och 11/9. USA och Storbritannien samtycker till att en kärnvapenkonferens med början 31/10 hålles i Genève som Sovjetunionen föreslagit. Se 29/8 och 30/9. 12 Högsta domstolen i USA vägrar styrelsen för centralläroverket i Little Rock uppskov med återupptagande av samundervisning. President Eisenhower säger i ett tal, att trots mot domstolens beslut skulle kunna leda till anarki. Arkansas guvernör O. Faubus låter stänga stadens fyra gymnasier. Se 18/8, 28/9, 6/10 och Utrikespolitisk översikt. 14 Förbundskansler Adenauer besöker general de Gaulle i Colombey-les-deux-Églises. Franska socialistpartiet beslutar stödja de Gaulle i fråga om den nya författningen. En oppositionell falang bildar ett eget parti under ledning av E. Depreux. Till denna fraktion hör bl. a. också D. May er. Se 28/9 och 20/10. 15 I Warszawa inledes förhandlingar mellan amerikanske ambassadören J. Beam och hans kinesiske kollega Wang Ping-nan. Se 6/10 och 10/10. Informationsminister J. Soustelle undkommer med knapp nöd ett attentat av algerier på öppen gata i Paris. Två svårt sårade attentatsmän gripes; den ene avlider senare. Se 7/7 och 23/11. 16 Förenta nationernas 13:e ordinarie generalförsamling öppnas. Libanons utrikesminister Ch. Malik väljes till president. Då debatten börjar 18/9 säger utrikesminister Dulles, att FN aldrig kan eller får godtaga något sådant som det våld och erövringshot, som folkrepubliken Kina tillgripit i Formosa-sundet. Se 23/9. 19 Algeriska nationella befrielsefronten (FLN) upprättar en ”exilregering” i Kairo under ledning av den relativt moderate Ferhat Abbas. Denna regering erkännes omedelbart av Marocko och Tunisien. Se 30/4, 4/6, 25/8, 10/10 och artikeln Fjärde republikens fall. September Ryske regeringschefen Krusjtjev skickar till president Eisenhower ett brev, vilket denne 20/9 återsänder obesvarat, därför att det innehåller ”ovettiga och obehärskade” anklagelser. Se 8/9. 20 Libanons premierminister Sami el Solh går i landsflykt till Turkiet. Han har under inbördeskriget varit utsatt för två attentat. Se 12/5 och 24/9. 21 Italienska deputeradekammaren beslutar om en parlamentsundersökning i fråga om en anonym bank under ledning av bankiren N. Giuffrè, som i egendomlig form givit krediter till bl. a. kyrkobyggen. Se 17/12. 22 Internationella atomenergiorganet (IAEA) öppnar sin generalförsamling i Wien. 23 FN:s generalförsamling bordlägger på förslag av USA med 44 röster mot 28 och 9 nedlagda frågan om Kinas representation i FN. Sverige, som röstat mot det amerikanska förslaget, har förordat plats i FN för Pekingregimen. Se 16/9 och 8/10. Ärkebiskop Makarios föreslår i en intervju med den brittiska underhusledamoten mrs B. Castle, att Cypern skall bli en fri stat, oberoende av såväl Grekland som Turkiet. Denna plan, som Grekland godtagit, avvisas av Turkiet. Se 15/8. NATO:s generalsekr. P.-H. Spaak besöker Aten och sonderar möjligheterna till en rundabordskonferens om Cypernkonflikten. Spaak föreslår 28/9 Storbritannien att uppskjuta verkställandet av den s. k. kompan-jonskapsplanen för Cypern. Se 15/8, 29/10 och Utrikespolitisk översikt. Libanons nye president Fuad Chehab tillträder sitt ämbete. Se 31/7 och 24/9. 24 Tripolisrebellernas ledare under det libanesiska upproret, Rashid Karami, bildar regering i Libanon. Utrikesminister Ch. Malik har avgått och efterträtts av Ph. Takla. Se 20/9 och 9/10. Jacob Beam och Wang Ping-nan, de amerikanska och kinesiska ambassadörerna i Warszawa, som där förhandlade i samband med Quemoykrisen. 318