för import av råvaror o. d. under perioden 1 juli 1957—30 juni 1958 var 666 milj, kr. lägre än samma period 1956—1957, att exportvärdet under perioden var 578 milj. kr. större och att det förelåg ett exportöverskott för perioden på 127 milj. kr. mot ett exportunderskott samma period 1956—1957 på 891 milj. kr. Regeringen, vars parlamentariska underlag i folketinget, Danmarks enkammarriksdag, var socialdemokraternas 70 mandat, radikale venstres 14 och retsforbun-dets 9, tillsammans 93 av 175 mandat, hade ett arbetsamt men politiskt stillsamt år. Den 4 mars hölls kommunalval, vilka i Danmark inte har någon direkt riks-politisk betydelse. Jämfört med folketingsvalet 1957 fick konservativa partiet en vinst på 44 000 röster, socialdemokraterna miste 106 000, retsforbundet 73 000 och radikale venstre 29 000. Venstres förlust var 69 000. Regeringspartiernas tillbakagång i röstetal var 208 000, medan de två borgerliga partiernas förlust endast var 25 000. De gynnsamma ekonomiska förhållandena medförde att arbetslösheten 1958 var mindre än året innan. I oktober var arbetslöshetsprocenten 5,2 mot 7,3 föregående år. Antalet arbetslösa var 37 000, 14 000 mindre än i oktober 1957. Danska kommunistpartiets ledare sedan partiets grundande 1932, folketingsman Aksel Lar-sen, utstöttes i november på sovjetrysk order ur partiet. Aksel Larsen hade efter händelserna i Ungern vid flera tillfällen demonstrerat ”revisionistiska” tendenser och gjort sig till talesman för en mera ”nationell” inriktning av kommunistiska partiet och dess program. Efter uteslutningen återupptog han sitt arbete i folketinget och förberedde bildandet av ett eget nytt parti, Socialistisk folkeparti. Hans mandat gällde till 1961. Sedan ledaren av konservativa folkpartiets riksdagsgrupp, borgmästare Aksel Möller, avlidit den 20 mars 1958 valde riksdagsgruppen f. socialminister Poul Sörensen till gruppens ordförande. Till politisk ordförande i folketinget valdes Aksel Möllers yngre bror advokat Poul Möller. Den 39-årige nye politiske ordföranden, som sedan 1943 tagit del i partiarbetet, blev 1947 jur. kand, och anställdes som sekreterare först i överförmyndarkammaren och därefter i bostadsmini-steriet. År 1952 blev han advokat, 1950 invaldes han i folketinget, och från 1953 var han politisk och ekonomisk redaktör i den konservativa Dagens Nyheder. I början av oktober inlades statsminister H. C. Hansen på sjukhus och genomgick en allvarlig operation i halstrakten. Enligt läkarnas önskan tog statsministern en längre tids sjukledighet men kunde i slutet av december återuppta sitt arbete i statsministeriet. Under hans frånvaro var finans-miniser Viggo Kampmann tillförordnad statsminister. Den 16 april fyllde tronföljaren, prinsessan Margrethe, 18 år, blev därmed myndig, fick säte i konseljen och befogenhet att under konungens utlandsresor fungera som regent. Prinsessan Margrethe blev på sin födelsedag föremål för storartade hyllningar och fick i födelsedagspresent bland annat en typisk dansk bondgård, belägen i en naturskön trakt av Själland. Egendomen, som är en mönstergård, var en gåva från det danska lantbruksförbundet. I juni avlade konung Frederik, drottning Ingrid och prinsessan Margrethe officiellt besök i Helsingfors. I september firade konungens broder, arvprins Knud, och prinsessan Caroline-Mathilde silverbröllop. Antalet utländska turister ökades starkt 1958 — under årets första sju månader var sålunda antalet amerikanska turister 15 procent större än föregående år. Inkomsten i främmande valuta från turister var 525 milj. kr. En spionageaffär väckte uppseende på hösten. Ambassadrådet vid danska ambassaden i Bonn, Einar Blechingberg, hemfördes och arresterades, sedan man upptäckt att han utlämnat hemligstämplade dokument till en främmande makts underrättelsetjänst. Blechingberg åtalades i Köpenhamn, men rättegången avslutades ej 1958. I folketinget framlades förslag om att för nordiska kulturella ändamål använda 22 milj, kr., vilka utgör behållningen av den obligatoriska försäkringen mot krigs-skador på fast egendom som infördes under krigsåren. Frågan om användning av detta kapital aktualiserades därför att det visade sig att de norsk-danska stipendiathemmen från efterkrigstiden, ”Schaeffergaarden” i Gentofte utanför Köpenhamn och ”Lysebu” nära Oslo, visat sig ha för litet kapital för att kunna ta emot stipendiater året runt. Det var 12 år sedan de två institutionerna öppnades. Enligt förslaget skulle av de 22 milj. kr. 4 milj, tilldelas den dansk-norska fonden, vars kapital därmed skulle uppgå till 12 milj. Dessutom skulle den dansksvenska fonden få 12 milj. kr. för upprättande av ett motsvarande stipendiathem för svenskar i Danmark, och slutligen skulle en dansk-finsk fond få 4 milj. kr. och en dansk-färöisk 2 milj. kr. 354