Top Hotel och betraktade under natten och de tidiga morgontimmarna elefanter, noshörningar, vildbufflar m. m.'Följande dag gästade prinsen ett par gamla skolkamrater från Lundsberg, plantageägare i Kenya, och bevistade en mottagning hos svenske konsuln i Nairobi Thord Bengtsson med maka. Den 7 december gjorde prinsen en sightseeing-tur till National Game Park, där han på närmaste håll fick se och filma lejon, flodhästar, giraffer, ett par geparder, ansedda som de farligaste bland alla kattdjur, och annat villebråd. Besöket i Liberia Tisdagen den 8 december lämnade prins Bertil med sällskap Kenya och tog den bekvämaste flygvägen till Liberia, vilken underligt nog går över Johannesburg i Sydafrika. Efter en dags uppehåll i denna stad fortsattes färden den 10 december med ankomst till Monrovia, Liberias huvudstad, på kvällen. Till prinsens sällskap hade nu anslutit sig även bankdirektör Marcus Wallenberg, styrelseordförande i LAMCO, det väldiga gruvföretag, i vilket svenska företag har betydande intressen vid sidan av Bethlehem Steel i USA. På flygfältet Robertsfield möttes prinsen av bland andra Liberias vicepresident och utrikesminister, representanter för LAMCO med Monroviachefen dr Sture Linnér i spetsen m. fl. Följande dags förmiddag mottogs prins Bertil av republikens president sedan 15 år William S. Tubman, som i ett hjärtligt tal hälsade prinsen välkommen och utbringade en skål för Sveriges konung. Prinsen tackade för välkomsthälsningen och överlämnade till presidenten storkorset av Vasaorden, medan ett antal av hans närmaste män dekorerades med Nordstjärneorden. Från presidentpalatset styrdes kosan till Pioniärmonumen-tet, där prinsen nedlade en krans, varefter följde mottagning i Monrovias magnifika nybyggda stadshus, där prinsen av borgmästaren fick stadens nyckel i elfenben och själv framförde en hälsning från Sverige och Stockholm. På eftermiddagen gav parlamentets talman mottagning i parlamentsbyggnaden, varefter diplomatiska kåren föreställdes för prinsen. Vid presidentparets galamiddag på kvällen berördes bl. a. de ekonomiska intressen som numera förenar Liberia och Sverige. De svenska gästerna vid middagen dekorerades med höga liberiska utmärkelser. Nästa dag gjorde prinsen med stort följe först en utflykt till Mount Nimba med dess väldiga järnmalmsfyndighet och upplevde därefter det mest pittoreska inslaget under hela besöket i den närbelägna residensstaden för distriktet. Utanför residenset mötte här ett böljande människohav, som entusiastiskt hälsade den svenske gästen och från residensets altan fick denne sedan bevittna en serie fantastiska uppträdanden. Klimax nåddes då prinsen korades till Honorary Paramount Chief och ifördes den blå och vita kåpa, som hör till ämbetet. Morgonen därpå flög prinsen med sällskap från Nimba till Buchanan, det stora gruvföretagets blivande hamnstad, där Sentabs anläggningar besågs och lunch intogs i det svenska företagets mäss. Vid denna bjöds på en verklig överraskning i den exotiska miljön, ett luciatåg av vitklädda svenska barn. Vid återkomsten till Monrovia hade dr Linnér och hans maka samlat platsens svenska koloni och på kvällen gav prinsen avskedsmiddag på hotell Mesurado för ett femtiotal herrar med president Tubman i spetsen. På morgonen den 14 december lämnade prins Bertil Liberia och flög närmast till Lissabon, där han den 16 december mottogs av Portugals president amiral Americo Tomas. Den 18 december fortsatte han till Nizza för ett par dagars vila före hemresan till Stockholm. 44