I marinplanen har chefen för marinen inte ansett sig kunna utgå från lägre kostnadsram än 409 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och har därefter förutsatt en mindre årlig ökning — cirka 4 miljoner kronor — avsedd att möta fördyring på grund av den tekniska utvecklingen. Överbefälhavaren har dock tidigare föreslagit en medelstilldelning av endast 385 miljoner kronor till marinen för 1960/61. Som jämförelse kan nämnas att marinens anslag för budgetåret 1958/59 genom försvarsbeslutet blev 420 miljoner. Marinförvaltningens preliminära äskanden för samma budgetår, som ingavs innan ÖB-utredningen ännu framlagts, uppgick till 528 miljoner kronor. Chefen för marinen framhåller, att marinplanen är ett minimibud och saknar prutmån. På alla områden har avvägning måst ske mellan modernisering av befintlig materiel och nyanskaffning. I det trängda ekonomiska läget har nyanskaffningarna getts prioritet, eftersom moderniseringsvägen inneburit att utvecklingsmöjligheterna skjutits på framtiden. Någon nybyggnad av jagare inryms inte i planen. Av nu befintliga kommer fyra av Visby-typen att byggas om till fregatter för att motverka den starka nedgången i fregattbeståndet. Tre torpedbåtar av den större typen föreslås byggas i utvecklad form under marinplanens första treårsperiod och ytterligare fyra beräknas tillkomma under planens sista fyra år. Därigenom vidmakthålles nuvarande bestånd om 12 enheter av denna typ. Nybyggnad av torpedbåtar av Ubåtar i skyddande bergrum. mindre typ avses icke ske. Helt ny som fartygstyp blir pansarkanonbåten, som konstrueras och byggs med särskild tanke på försvar mot infiltration i kust- och skärgårdsområden. Fyra sådana upptas i marinplanen under dess första tre år. Serien avses sedan fortsättas. Under de närmaste åren måste ett stort antal minsvepare utrangeras av åldersskäl. Eftersom det är angeläget att begränsa nedgången i antal, föreslås sex av minsveparna bli ersatta med nya under de tre första åren. De nya fartygen blir i storlek mellan nuvarande mindre minsvepare och kustminsvepare. Serien fortsättes även under påföljande år. I marinplanen föreslås vidare bygge av tre snabba, extremt utformade attackubåtar under de tre första åren. Serien avses sedan fortsättas. Ubåtar som utrangeras ersätts också delvis av en typ av ubåtar, primärt avsedda för jakt på andra ubåtar. Sex sådana jaktubåtar av konventionell typ inryms under de tre första åren. Ersättningsanskaffning av helikoptrar avses fortsättas i princip enligt tidigare planer. Landuppställda robotbatterier blir effektiva stridsenheter i det marina operativa systemet. Kustartilleriet föreslås för de tre första åren få 35 miljoner kronor för anskaffning av kustrobotar. Tio nya lätta batterier i tornuppställning föreslås också liksom att pågående anskaffning av lätta robotbatterier kompletteras med ytterligare två. Dessa lätta robotar, som även anskaffas för flottans fartyg, är mycket effektiva i förhållande till sin ringa vikt och sitt låga pris. Ett antal nya kustjägarkompanier sätts upp samt rörligt spärrkompani. Kustartilleriets fartyg och båtar ersättningsbyggs till ett antal av fyrtio. Överbefälhavaren säger i sitt yttrande till Kungl. Maj:t över Marinplan 1960, att han anser de vapentekniska utredningar m. m., som utförts för att komma fram till lämpliga vapenbärare och vapen för vår framtida marin, vara allsidigt utförda och välgrundade. Men han vill ändock icke tillstyrka dess genomförande i sin helhet, vilket skulle kräva en ökning av medelstilldelningen till marinen. ÖB vill låta avvägningen mellan de olika komponenterna i marinplanen bli beroende av den ekonomiska ram som tilldelas marinen. I ett anförande den 7 december inför Försvarets civila tjänstemannaförbunds stämma förklarade försvarsministern, att även om han inte har 88