öka vårdresurserna. Styrelsens tre egna sjukhus i Nynäshamn, Äre och Tranås föreslogs dock alltjämt drivna av styrelsen eller annan socialförsäkringsmyndighet för bl. a. rehabili-teringsverksamhet, medan de lasarettsavdelnin-gar styrelsen förfogar över i sex städer skulle övertas av vederbörande huvudman. 23/12. Ett självrisksystem för läkemedelsrabatteringen, innebärande att den enskilde under ett kalenderår själv skall stå för kostnaderna för sina läkemedel till ett belopp av 50 kr. föreslogs av en statlig utredning. För kostnaderna därutöver framlades två alternativ, ett innebärande en rabatt av 90 procent, ett annat en rabatt på 75 procent intill ett årligt inköp för 250 kr. och därutöver helt fria läkemedel. Vidare föreslogs kostnadsfria läkemedel i fråga om nio sjukdomar mot f. n. aderton. 30/12. En omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet föreslogs av en statlig kommitté. Stora stationer, gemensamma för häktade och s. k. frifotingar, skulle enligt förslaget finnas inom eller i närheten av blivande häktesbyggnader i de tre största städerna samt i Sundsvall eller Härnösand samt vid sidan av dessa små stationer av enläkartyp avsedda främst för frifotingar. Befintliga sådana be-hålles enligt förslaget i Uppsala, Jönköping och Umeå samt vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm och nya avdelningar inrättas i Norrköping, Kristianstad och Örebro. Landet föreslogs delat i fyra rättspsykiatriska distrikt med Gotland utanför distriktsindelningen. Det beräknade antalet läkare uppgick till 39 eller två mera än nu. 10/7. Varje nyfödd skall på statens bekostnad få en identitetsbricka av i stort sett samma slag som militärens, föreslogs av en statlig utredning. Brickan skulle ej bäras i fredstid utan endast i krig för att underlätta identifiering. För präglingen skulle länsstyrelserna svara och kostnaden beräknades till en krona per styck. Under de båda första åren skulle sådana brickor göras för alla barn upp till 12 år enligt en Genèvekonvention av 1949, till vilken Sverige anslutit sig. 15/7. I 1953 års civilförsvarsutrednings slutbetänkande föreslogs bl. a. 65 fullträffsäkra ledningscentraler och 100 sådana med skyddsrumsutförande att byggas under en tioårsperiod till en kostnad av 120 miljoner varav 80 miljoner på statens del och resten på kommunernas. Civilförsvarsförbundet skulle vidare enligt förslaget bedriva utbildning i självskydd, lottakårerna i förpläg-nadstjänst och Sveriges kvinnliga bilkårer i frivillig lastbilstjänst för kvinnor i civilförsvaret. 21/1. En kvalificerad ungdomsledarutbildning vid socialinstituten i första hand i Stockholm och Göteborg föreslogs av skolöverstyrelsens planeringskommitté. 20/5. För den statliga tillsynen över apoteksväsendets ekonomiska förhållanden föreslogs ett nytt organ, apoteksnämnden, av 1953 års läkemedels-utredning professor Ragnar Woxén och överdirektör Harry Älmeby, vilka vidare förordade en kollektiv droghandel helt eller till övervägande del ägd av Apotekarsocieteten som komplement och konkurrent till de fyra droghandelsföretagen. Ett nytt avgiftssystem föreslogs även som stimulans till rationell drift av apoteken. 8/5. Statliga lokaliseringsutredningen föreslog i olika delbetänkanden flyttning av försvarets fabriks-styrelse till Eskilstuna, av fjärde militärbefäl-staben till Strängnäs, av arméns intendentur-förråd i Stockholm till Filipstad, av Penninglotteriet till Gävle, av ledningsorganen vid marinkommando Ost till Nynäshamn eller Nyköping, av arméns huvudverkstad för signal-materiel från Sundbyberg till Borås, av österbygdens vattendomstol till Gävle och av statens växtskyddsanstalt till Uppsala eller en plats i denna stads omedelbara närhet. En sydöstkustbana föreslogs av en kommitté representerande Linköping, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö och Hälsingborg. Banan skulle följa de nuvarande linjerna Linköping— Hultsf red — Berga—Kalmar — T orsås — Karlskrona—Kristianstad—Hässleholm med anknytning till Malmö och Hälsingborg. Redan nor-malspåriga linjer skulle upprustas för en högsta hastighet av 90 km/tim. och smalspåriga ombyggas till normalspåriga. Hela projektet ansågs kunna vara klart till 1975. 12/12. Vänernkommittén underströk i sin utredning att en ny kanal mellan Vänern och Uddevalla skulle komma att medföra ”mycket stora nationalekonomiska vinster på längre sikt”. Efter ett par förlustår beräknades den årliga vinsten från 1985 till drygt 27 miljoner kr. Kostnaderna för den 25 km långa kanalen för fartyg med högst 6,5 meter djupgående beräknades till 350 milj, eller 45 milj, per år vid en beräknad anläggningstid av åtta år. 12/11. Det skattefria förvärvsavdraget för gifta yrkeskvinnor med hemmavarande barn föreslogs bl.a. höjt från högst 1 000 till högst 2 000 kr. vid såväl statlig som kommunal taxering av 1959 års sambeskattningsrevision. Totalt beräknades framlagda förslag medföra ett skattebortfall av 36 milj, för staten och 50 milj, för kommunerna. 10/6. En samordnande instans för riksdagens budgetarbete kallad budgetdelegationen föreslogs av budgetkommittén. Till detta nya organ skulle finansplanen remitteras och delegationen skulle vidare, då särskilda skäl förelåge, ha rätt att ta initiativ till ny prövning av redan fattade budgetbeslut. Delegationen föreslogs få 16 ledamöter. 12/6. Besparingsutredningen konstaterade i sitt betänkande att en avsevärd och i dagens läge nödvändig beskärning av de statliga utgifterna bör åstadkommas under de närmaste åren. Dess enhälliga förslag innebar vid full verkan besparingar på 500—600 milj. kr. och på löpande driftbudget på 300 milj. kr. Besparingsför-slagen grep främst in på fem stora utgiftsposter: bostadspolitiken, folkpensioneringen, väg-väsendet, driftbidraget till SJ samt skatteersätt-ningen till kommunerna. Radikala ändringar av filmstödet — återbäringen till filmproduktionen av en del av nöjesskatten — föreslogs av ensamutredaren överdirektör Harry Älmeby. Nuvarande skatteåterbäring i proportion till vad en svensk film spelar in föreslogs slopad och ersatt med 11 proc, återbäring av den statliga nöjesskatten för all film. 112