- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettiosjunde årgången (händelserna 1959) /
113

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktigare kommittéer och utredningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Textilkommittén: fr. v. direktörerna Robert Schwartz.man och Ivar Lindquist, landshövding Erik Westerlind samt direktörerna Wilhelm Wahren och Carl Cason. Tre fjärdedelar härav föreslogs gå till produktion av långfilm och en fjärdedel till filmforskning, stöd åt filmexport, premiering av kvalitetsfilm m. m. Utredarens förslag ansågs tillföra filmbranschen 5,3 milj, årligen. Förslaget utsattes för stark kritik av filmbranschens företrädare. 16/1. Ett riksrevisionsverk bildat genom sammanslagning av riksräkenskapsverket och statens sakrevision föreslogs av 1956 års rationaliserings-utredning. Förslagen beräknas medföra en årlig besparing i lönekostnader på i runt tal 470 000 kr. 21/7. 1956 års statistikkommitté föreslog att den nu splittrade statliga statistikproduktionen sammanförs till en större enhet, förslagsvis kallad statens statistikverk, med statistiska centralbyrån som stomme. För en uppbyggnadsperiod om förslagsvis fem år föreslogs en delegation för statistikfrågor. Kostnaderna beräknas för budgetåret 1960—1961 till 435 000 kr. 15/10. Den Längmanska A-fonden i Sverige, den enda del av Erik Johan Längmans donationsmedel som ännu icke tagits i bruk, föreslogs av tillkallade utredningsmän användas för att främja småföretagsamheten med företräde för Norrbottens län under namnet Längmanska före-tagarfonden. Fonden uppgick den 30 juni 1959 efter nära 100 års tillväxt genom förräntning till 11 379 365 kr. Ett nytt tekniskt gymnasium för Storstockholm med åtta parallellavdelningar vid full utbyggnad föreslogs av en kommunal kommitté. Som förläggning föreslogs Söderort eller Södermalm 11/2. En enhetlig matematisk terminologi i både undervisning och läroböcker föreslogs av en av skolöverstyrelsen tillsatt utredning som även förordade enhetlighet i fråga om uppställningen vid division med genomförande av den s. k. anglo-amerikanska uppställningen. 14/1. En ny gymnasietyp, praktiska gymnasiet, föreslogs av enmansutredaren rektor Stellan Arvid- son. Det centrala ämnet för denna gymnasie-form kallade utredaren arbets- och organisa-tionskunskap. Han föreslog att fristående sådana gymnasier inrättas i Stockholm och i Sundsvallsområdet och praktiska gymnasielin-jer vid läroverken i ett antal större städer. 29/12. En samordning av det statliga kreditstödet till hantverk och småindustri föreslogs av en utredning på området. Flertalet av de många fonderna för ändamålet föreslogs sammanslagna till en statens hantverks- och industri-lånefond, vars tillgångar beräknades till omkring 75 miljoner kr. 16/5. Sjömansmönstringen bör samordnas med arbetsförmedlingen för sjömän och i stället för sjömanshus och sjömansförmedlingar bör inrättas sjömanskontor i 18 städer, medan sjömanshusen i 12 städer helt dras in. Detta var huvudpunkten i ett betänkande av en statlig utredning. Sjömanskontor skulle enligt förslaget finnas i Luleå, Umeå, Sundsvall, Söderhamn, Gävle, Stockholm, Oxelösund, Norrköping, Oskarshamn, Kalmar, Visby, Karlshamn, Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Göteborg, Uddevalla och Karlstad. Personalbehovet för sjömanskontoren beräknades till 70 å 75 och kostnaden för den nya organisationen till 1,6 milj. kr. för budgetår. Textilbranschens problem måste lösas genom en strukturomläggning i samarbete mellan olika företag och utmynnande i större koncentration av produktionen och ett rationellare utnyttjande av maskinparken, hävdade den statliga textilutredningen i sitt betänkande. Den föreslog en uppdelning av konfektionärerna i mindre grupper var och en samarbetande med ett väveri som tillverkar speciella tyger som säljs endast till gruppen i fråga. Därigenom skulle säkerställas en viss exklusivitet för kon-fektionsföretagen. överläggningar borde vidare tas upp om ökat skiftarbete och en inriktning ske på ”annorlunda” varor i förening med samordnade och intensifierade exportansträngningar. 26/12. 8 113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 26 01:24:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1959/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free