Stora teaterns i Göteborg sekeljubileum Stora teatern i Göteborg firade den 18 september 100-årsjubileum med en lysande galaföreställning med ”Hoffmanns äventyr” på programmet och med kungaparet i spetsen. I mellanakten överlämnade ordföranden i teaterns styrelse kapten Georg Österdahl till kungaparet teaterns jubileumsskrift i vitt pergamentband och därefter skrev konungen och drottningen sina namn med färgkrita på ett par pappersark för senare reproduktion på en stenplatta att inmuras i teaterns Smetana-rum. Efter ridåfallet följde en rad uppvaktningar. Tidigare under dagen hade kungaparet besökt universitetets nya anatomiska institution och Sahlgrenska sjukhusets nya centralkomplex, som båda invigdes av konungen. Under göteborgsbesöket gjorde konungen utanför det uppgjorda programmet ett besök i Botaniska trädgården för att ta en titt på dess orkideer. På kvällen gav Göteborgs stad med anledning av invigningarna och teater jubileet galasupé på Börsen för omkring 350 gäster men då var kungaparet redan på väg mot Stockholm med ordinarie nattåget. 1901 års sommar, århundradets varmaste. Årets absolut högsta temperatur 4-33,5 grader, antecknades den 21 augusti i Simonstorp i Östergötland, dess absolut lägsta, —46 grader, den 21 januari i Naimakka i Lappland. Mycket nära års-maximum, 4- 33,3 grader, kom man den 10 juli i Breared i Blekinge. I tab. 1 finns upptagna månads- och årsmedia av temperaturen jämte deras avvikelser från resp, normalvärden för några representativa orter i landet, nämligen Kiruna, Piteå, Östersund och Malmö. Samma värden för Stockholm ingår i eller kan lätt härledas ur talen i tab. 3. Nederbördsmängden var i medeltal för året och hela riket drygt 90 procent av den normala. Bristen utgjorde således knappt 10 procent, mycket tack vare att den rikliga höstnederbörden i hög grad kompenserade sommarens brist. Inom vissa områden förekom dock betydligt större underskott, t. ex. på Öland oeh i Kalmartrakten, där man endast fick 65—70 procent av normalvärdet. Det nu sagda gäller alltså hela året. Övergår man så till en undersökning av förhållandena under vegetationsperioden maj—september, då avdunstning och växternas förbrukning av vatten är mycket stora, finner man en utpräglad regnbrist i praktiskt taget hela landet. Följden blev svår torka och mångenstädes sinande brunnar. Några extrema fall rörande de tre sommarmånaderna må anföras. Sålunda fick Västervik sammanlagt under denna tid 41 mm mot normalt 177, Visby 56 mot 154, Örebro 65 mot 219 och Falun 90 mot 210, samtliga de lägsta sedan mätningarna inleddes 1860. Samma gäller stora delar av östra Svea- och Götaland inklusive mälarlandskapen. Emellertid förekom under denna torra sommar inom vissa begränsade områden till övermått riklig nederbörd i form av till sina verkningar katastrofala skyfall, de värsta sista dagarna av juli i nordöstra Skåne och västra Blekinge. Enligt privata mätningar föll här på några platser en dygnsmängd på mellan 200 och 300 mm. Är dessa siffror riktiga, innebär de svenskt rekord. Nämnas bör även de stora regnmängder som föll i början av okt. i Riksgränsfjällen och resulterade i höga flöden i en del av tillflödena till Torneträsk. Riksgränsen fick 5 okt. 107 mm. I övrigt hänvisas rörande nederbörden i landet till tab. 2 som visar fördelningen på årets månader i de olika landsdelarna och hela riket samt mängden för hela året i resp, områden. En sammanställning av klimatiska data för Stockholm under 1959 återfinnes i tab. 3. Huvudstadens årsmedeltemperatur utgjorde 4- 7,5 grader mot normalt 4- 5,9 grader. Varmaste månad var juli med ett genomsnitt på 4- 19,3, kallaste januari med — 3,7 grader. Nederbörden uppgick sammanlagt till 455 mm mot normalt 569 mm, vilket innebär ett underskott på 20 procent. I god samklang härmed står det stora antalet solskenstimmar, 2 117 mot 1 854 normalt. Årets siffra är den högsta sedan 1921. Hösten var i stort sett solfattig, särskilt december med endast 3 registrerade solskenstimmar. 125