STORDONATION AV AXEL AX:SON JOHNSON En ny donation av verkligt stort format tillkännagavs den 17 februari. Det var den vittfamnande Johnsonkoncernens ägare och ledare under nära ett halvsekel generalkonsul Axel Ax:son Johnson, död den 3 augusti 1958, som i sitt testamente donerat 2 735 aktier i Rederiaktiebolaget Nordstjernan, koncernens centrala företag som utom en fartygsflotta på 327 000 ton dw direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten i ett flertal av de större i koncernen ingående företagen. Den donerade aktieposten utgör i det närmaste 40 procent av Nordstjernans aktiekapital. Donationens värde i pengar är svårt att ange men en vägledning härvidlag gav boutredningsmännens uppgift att för år 1959 avkastningen beräknades uppgå till omkring 800 000 kr. eller omkring 300 kr. per aktie. Med 416 procents ränta motsvarar detta belopp ett kapital på 18 miljoner kr. Donationen skall förvaltas av en stiftelse, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, och avkastningen skall i främsta rummet främja vetenskaplig forskning. Stiftelsen skall dessutom främja vård och uppfostran av barn och vård av vissa kategorier av behövande samt lämna understöd för utbildning av barn och ungdom. Stiftelsens första styrelse utgöres av f. d. justitierådet Jochum Sjöwall, bergsingenjör Axel Ax:son Johnson och direktör Bo Ax:son Johnson. I frågor som avser utdelning av anslag skall stiftelsens styrelse rådgöra med en nämnd bestående av en ledamot av styrelsen som ordförande samt ytterligare minst tre och högst sex personer. Nämndens förste ordförande är justitierådet Sjöwall och dess ledamöter professorn i kemi vid Karolinska institutet Sune Bergström, vice ordföranden i Svenska socialvårdsförbundet fru Elsa Malmroth, rektorn vid Handelshögskolan i Stockholm professor Knut Rodhe och verkställande direktören i Ingeniörsvetenskapsakademien professor Edy Velander. SvD kommenterade meddelandet om stordonationen med bl. a. följande ord: ”Axel Ax:son Johnson, den upplyste despoten i den väldiga Johnson-koncernen, var personligen lika tillbakadragen och anspråkslös som maktfullkomlig. Han hörde i högsta grad till de stormän som ville vara, inte synas. Han framträdde ytterst ogärna inför offentligheten och sökte aldrig utan gjorde tvärtom sitt yttersta för att undvika publicitet. Kanhända var det den viktigaste förklaringen till att han aldrig i livstiden knöt sitt namn till någon stor donation. Det är dock allmänt bekant att han i det tysta icke blott utövade en omfattande hjälpverksamhet utan också stödde olika vetenskapliga, framför allt tekniska forskningsföretag. Men att som donator och mecenat göra anspråk på offentligt erkännande och officiella tacksamhetsbetygelser bjöd honom emot. I gengäld har han revanscherat sig efter döden och det i former som väl motsvarar hans läggning av grandseigneur. Hur väl medveten han var om sin ställnings och sin rikedoms förpliktelser framgår av den nu gjorda donationen. Det var framför allt två saker som låg denne svenske patriot om hjärtat: vetenskaplig forskning och ungdomens fostran, och genom att investera ett jättebelopp i dessa bägge framtidsföretag ansåg han sig bäst kunna gagna sitt land. Den johnson-ska donationen är ännu ett exempel på framsynthet och samhällsanda bland det svenska näringslivets stormän.” De första anslagen från stiftelsen utdelades i november. Den 20:e fick Handels-högskoleföreningen i Stockholm i anslutning till Handelshögskolans 50-årsjubileum 250 000 kr. till främjande av vetenskaplig forskning och undervisning vid högskolan och den 27 november utdelades ytterligare 462 000 kr. eller tillsammans 712 000 kr. Av det senare beloppet gick 200 000 kr. till professor Hannes Alfvén och tekn. lic. Olle Wernholm vid Tekniska högskolan i Stockholm och professor Lars Leksell i Lund för utveckling av strålkirurgiska metoder inom hjärnkirurgin, den s. k. strålkniven. Stiftelsen för skeppsbyggnadsteknisk forskning i Göteborg erhöll 205 000 kr. för forskning om skrovspänningar i fartyg till sjöss och 57 000 kr. gick till åldrings- och ungdomsverksamhet. 126