Carl Sandburg i sina föräldrars bygd Den 81-årige amerikanske skalden och prosadiktaren Carl Sandburg, ”en av Amerikas odödliga” som det står på en minnesplatta på hans födelsehus i Galesburg, kom den 5 augusti till Stockholm från Moskva i sällskap med sin svåger Edward Steichen, den berömde fotografen och skaparen av fotoutställningen ”Vi människor”. Ett av Carl Sandburgs ärenden i Sverige var att söka rätt på de hus, där hans föräldrar sett dagen, modern i Appuna vid Skän-ninge och fadern i Åsbo vid Mjölby. Fadern skall enligt uppgift ha som 10-åring följt sina föräldrar till Amerika 1856, medan modern utvandrade 1873. Under sitt uppehåll i Sverige, där han ej varit sedan 1918, deltog Carl Sandburg bl. a. i firandet av Sverige—Amerikadagen på Skansen söndagen den 9 augusti. Den 11 augusti gjorde Sandburg ett besök i Lilla Östergården i Appuna socken, där hans mor Clara Mathilda Andersson föddes och tillbringade sin ungdom. Följande dag fortsatte han till Åsbo socken söder om Mjölby, varifrån hans far uppgivits ha utvandrat. Någon bekräftelse på att farföräldrarna och fadern bott i Åsbo stod dock ej att erhålla. Hembygdskännaren och Carl Sandburg-forskaren Severin Fredriksson i Åsbo hävdar dock bestämt att Sandburgs far August eller enligt kyrkböckerna Alfred Danielsson var född i Åsbo 1846. Dennes far Daniel Nilsson skulle ha varit kusk vid ett bränneri i Åsbo, innan han med hustru och son utvandrade 1856. Den 15 augusti var Carl Sandburg tillbaka i Stockholm, där han mottogs i audiens av kung Gustaf Adolf och av denne fick motta medaljen ”Litteris et Artibus”. På eftermiddagen samma dag reste han tillsammans med Edward Steichen till Paris med flyg från Bromma. Tumörbiologen professor Georg Klein med makan och forskarkamraten docent Eva Klein. olika uttryck. Regler för en minutiös hygien angåvos både för undvikande av smittoöverföring mellan individer och genom infekterade föremål. Uppmärksamhet ägnades vårdavdelningens och sängutrustningens hygien. Det visade sig vara ett stort organisatoriskt problem att komma till rätta med. De verkligt svåra fallen av sådana nosokomiala infektioner voro emellertid dess bättre få. Återblick på 50-talet Medan 1940-talet framför allt kännetecknades av en lång rad nya läkemedel med sensationella verkningar voro de allmänna medicinska framstegen under 1950-talet inte lika påtagliga på detta område. Emellertid tillkom under 1950-talet en lång rad läkemedel med utmärkta verkningar vid psykiska sjukdomar. Den optimism, som dessa medel framkallade, spred sig också till andra psykiatriska terapiformer och bidrog verksamt till det betydande uppsving, som 50-talet innebar för mentalsjukvården. 1950-talet kännetecknas vidare av läran om stress, som kom att få ett betydande inflytande på de medicinska betraktelsesätten och även verkade direkt stimulerande på forskningen inom en lång rad specialområden, särskilt endo-krinologien. De stora folksjukdomarna cancer och åderförkalkning, vilka i vårt land tillsammantagna vålla 2 av 3 dödsfall, erbjöd vid decennieskiftet ännu i stort sett olösta gåtor. Grundforskarna inom de biologiska vetenskaperna, även sådana med medicinsk mantalsskrivning, voro emellertid optimistiska rörande framtidsmöjligheterna. Kanske mera optimistiska än de praktiskt verksamma läkarna och på ett sätt, som kunde formuleras ganska lagbundet: optimismen var proportionell mot avståndet till de sjuka. 136