skäl och berodde glädjande nog också på en viss expansion: i september gav den nämligen, efter vederbörlig inbjudan, flera festivalföreställningar i Edinburgh. Musikdramatiska tilldragelser Kungl. teatern återupptog i början av januari Verdis ”Otello”, på det hela taget i samma skick som tidigare men med ett par centrala roller nybesatta; som Jago framträdde sålunda nu för första gången Erik Sædén och som Desdemona Elisabeth Söderström. Nästa månad, den 22 februari, följde en repris på Rangströms Strindbergsopera ”Kronbruden”, in-scenerad av Lars Runsten och med Aase Nord-mo-Lövberg i titelrollen, Lars Billengren som Mats, Barbro Ericson som Brita och Anders Näslund som länsmannen. Mera genomgripande var emellertid nyinstuderingen av Richard Strauss’ ”Rosenkavaljeren”, som presenterades 1 mars. Den gavs nämligen i Göran Genteles regi med helt ny dekor av Stellan Mörner och med nybesättningar i så gott som alla partier. Jämte Arne Tyrén (baron Ochs) och Eva Prytz (Sophie, liksom tidigare) uppträdde vid första utspelet Kerstin Meyer som Octavian och Elisabeth Söderström som fältmarskalkinnan. Ett par dagar senare var det Kjerstin Dellerts tur att spela Octavian samtidigt med att vår internationellt celebraste sångerska Birgit Nilsson gjorde sin bejublade rentré som fältmarskalkinnan. Vårens första ”riktiga” operapremiär kom den 14 april, då Händeis ”Alcina” spelades ut som ett lysande feeri i dekor av Kerstin Hedeby och regi av Bengt Peterson. Dirigent var Lars af Malmborg, som här hade sin första stora uppgift, och det klassiska musikdramats inalles sex roller levandegjordes av Margareta Hallin, Ingvar Wixell, Kerstin Meyer, Elisabeth Söderström, Uno Stjernqvist och Erik Sædén. Den 19 i samma månad framfördes Wagners ”Valkyrian” på ett delvis nytt sätt enligt moderna Bayreuth-principer, i regi av Bengt Peterson och med dekor av Tor Hörlin. Vid sidan av Birgit Nilsson i titelpartiet uppträdde bl. a. Anne Lund Chris-tiansen (Sieglinde) och Kolbjörn Höiseth (Sieg-mund), båda nya i sina roller. Den 31 maj uruppfördes — som inledning till Stockholms festspel och under anslutning av åtskilliga utländska kritiker — det särpräglade musikdrama som Karl-Birger Blomdahl, med litterär assistans av Erik Lindegren, komponerat till motiv ur Harry Martinsons lyriska epos ”Aniara”. För iscensättningen svarade här Göran Gentele, för dekoren Sven Erixson, för den koreografiska gestaltningen Birgit Äkesson och för det musikaliska utförandet Sixten Ehrling. Centrala figurer på scenen personifierades av Erik Sædén, Margareta Hallin, Mariane Orlando, Kjerstin Dellert, Olle Sivall och Arne Tyrén. Blomdahls ”Aniara” — som även i fortsättningen samlade fulla hus och vann betydligt vidare publikgehör än andra moderna operor fått i vårt land — stod helt självfallet på spellistan också vid Kungl. teaterns framgångsrika gästspel i Edinburgh. Repertoaren där omfattade i övrigt ”Valkyrian”, Verdis ”Rigoletto” och ”Maskeradbalen” samt Alban Bergs ”Wozzeck”. Den 24 oktober presenterades på hemmascenen en i stilen tyvärr ytterst dubiös nyuppsättning av Mozarts ”Figaros bröllop”, där Lars Runsten stod för såväl dekoren som regin. En månad senare premiärspelades en amerikansk operaversion — signerad Robert Kurka — av ”Den tappre soldaten Svejk”, så grov som scenhandling och så enkel som musikalisk komposition att man (frånsett Sven Erik Vikströms utmärkta prestation i titelrollen) inte kunde finna någon konstnärlig motivering för dess framförande. Under den svenska operaensemblens sejour i Edinburgh gästspelade på Kungl. teatern en kinesisk artisttrupp med skiftande prov på den musikdramatiska uttrycksform som kallas ”pe-kingopera”. — I en föreställning av ”Rigoletto” i april gasterade några artister från Finska operan, bl. a. Marja Eskola, Veijo Varpio och Lauri Lahtinen. Andra gäster under året: Jussj Björling, Mattiwilda Dobbs, Nicolai Gedda, den holländska sopranen Erna Spoorenberg och dirigenten Fausto Cleva. — Hjördis Schymberg tog på våren reglementsenligt avsked som fast engagerad artist men återkom på hösten som gäst. — Årets debutanter: Birger Bergqvist och Jan Sparring. Den 84-årige franske mästerdirigenten Pierre Monteux — bland samtida orkesterledare vördad' doyen — gästuppträdde detta år för första gången i Stockholm med förbluffande välbevarad vitalitet. 147