Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Musik och dans. Av Kajsa Rootzén
- Musikdramatiska tilldragelser
- Händeljubileet
- Konsertverksamheten i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drottningholmsteatern gav i egen
regim — alltså frånsett de speciella
föreställningarna under Stockholms festspel — först
Tele-manns buffaopera ”Pimpinone” och sedan i
repris från tidigare säsonger dels Händeis
”Ronde-linda”, dels Alessandro Scarlattis ”11 Trionfo
dell’onore”.
Stora teatern i Göteborg — som
på hösten kunde fira sitt hundraårsjubileum —
tog i februari upp Offenbachs opera ”Hoffmanns
äventyr”, vilken efter berlinregissören Walter
Felsensteins riktlinjer iscensatts av Ivo Cramér i
dekorativ inramning av Rudolf Heinrich.
Dirigent var Styrbjörn Lindedal; i titelpartiet
gästspelade Ragnar Ulfung, och de andra
huvudrollerna gjordes av Rut Jacobsson och Paul
Höglund. Samma opera gavs också som
festföreställning vid jubileet i september. Teaterns
repertoar i övrigt omfattade operetter: Robert
Frimls ”Rose-Marie”, Cole Porters ”Can-can”,
Johann Strauss’ ”Zigenarbaronen” och Leo Falls
”Dollarprinsessan”.
I början av året uppstod i denna teaters
direktion en allvarlig schism, som ledde till att
Styrbjörn Lindedal i april begärde sitt avsked som
konstnärlig chef. Ett halvår senare avgick även
hans motpart, verkst. direktören Curt-Henry
Freje. I november utnämndes operasångaren
Bernhard Sönnerstedt till teaterchef fr. o. m. år
1960.
Malmö stadsteater presenterade i
februari något så ovanligt som en svensk
buffaopera: ”Soppa på en spik”, en underfundig
en-aktsburlesk av Lars-Levi Læstadius med musik av
Ingwar Wieslander. Stycket framfördes i par med
Gian-Carlo Menottis musikaliska fars ”Amelia
går på bal”. Regissör var i båda fallen Bengt
Peterson, dirigent Sten-Äke Axelson, och för
utstyrseln svarade Härje Ekman. I november blev
det premiär på en av Ivo Cramér nyinscenerad
”Carmen” med en debutant, Berit Frodi, i
titelrollen och Olav Gerthel som Don José. På
vårens lyriska repertoar förekom, utom
nyssnämnda enaktare, även Straussoperetten ”Läderlappen”
i regi av Einar Beyron, och höstsäsongen
inleddes med det av Schubertmelodier sammanvävda
sångspelet ”Jungfruburen”.
För Riksteatern turnerade en ensemble
från Stockholmsoperan med Rossinis ”Barberaren
i Sevilla” en månad på våren och en under
hösten. Riksteaterns operettrepertoar omfattade
Oscar Straus’ ”Tre valser” och Kålmåns
”Ma-riza”.
Sveriges Radio presenterade under året
två speciellt beställda radiooperor: Moses
Pergaments ”Eli” (till text av Nelly Sachs) och Gösta
Nystroems ”Herr Arnes penningar” (efter Selma
Lagerlöf).
Händeljubileet
Såväl Kungl. teaterns framförande av ”Alcina”
som Drottningholmsteaterns repris på
”Rode-linda” hade sin speciella musikhistoriska grund
däri att det anno 1959 förflutit tvåhundra år
Margareta Hallin och Ingvar Wixell i Kungl. teaterns
praktföreställning av Händeis ”Alcina”.
sedan Georg Friedrich Händel gick ur tiden.
Detta jubileum firades givetvis även på andra
håll i landet; på det hela taget dock mera
konventionellt än omväxlande. Frånsett den utsökta
”Alcina”-föreställningen var det märkligaste som
bjöds på denna linje tvivelsutan Göteborgs
orkesterförenings presentation av oratoriet ”Saul”,
som aldrig tidigare getts i Sverige. Radions
in-studering av operan ”Tamerlan” innebar också
ett försök att vidga perspektiven men utföll
tyvärr inte lika lyckligt rent konstnärligt. För
övrigt koncentrerades uppmärksamheten av
gammal vana huvudsakligen på oratoriet ”Messias”,
som i Stockholm uppfördes tre gånger av olika
ensembler, därjämte av orkesterföreningen i det
närbelägna Sundbyberg; vidare i Malmö och
dessutom av bl. a. orkesterföreningarna i
Hälsingborg, Örebro och Gävle (inklusive Arbrå,
Bollnäs och Ovanåker).
Konsertverksamheten i Stockholm
Konsertföreningen uppförde som
nyheter på sin repertoar bl. a. Jan Carlstedt:
Symfoniskt allegro; Hans Eklund: symfoni nr 1;
Allan Pettersson: symfoni nr 3; Dag Wirén:
Divertimento, op. 29; Dmitrij Kabalevskij:
cellokonsert; Bohuslav Martinu: ”Fresker”; Dmitrij
Sjostakovitj: symfoni nr 11; Michal Spisak:
Concerto giocoso. Förste dirigent var som förut
Hans Schmidt-Isserstedt, och med honom
alternerade vid åtskilliga konserter Sixten Ehrling.
Gästdirigenter: Herbert Blomstedt, Paul Kletzki,
Rafael Kubelik, Lorin Maazel, Ortrud Mann,
Tor Mann, Pierre Monteux (ffg) och Gunnar
Stærn. Som solister uppträdde bl. a. pianisterna
Geza Anda, Robert och Gaby Casadesus,
Clif-ford Curzon, Philipp Entremont, Otto Freuden-
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 26 01:24:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1959/0148.html