EKONOMISK ÖVERSIKT Av sekreterare TORE BOMAN UTLANDET Uppsving utan inflation Ur ekonomisk synpunkt blev 1950-talets sista år i ganska hög grad ett överraskningarnas år. I många länder hade det börjat i ovisshetens tecken. De mindre optimistiska uttalanden, som gjordes vid årsskiftet 1958/59 kom emellertid att gäckas över så gott som hela linjen. I de ledande industriländerna i väster gav den liberalare ekonomiska politik, som fullföljdes av regeringarna både internt och i förhållande till andra länder, god utdelning i form av stigande produktion och stabila priser. Samtidigt lyckades Sovjetunionen och de övriga östeuropeiska länderna att med bred marginal överträffa sina produktionsplaner. Den stigande tendensen inom världsproduktionen åtföljdes av en liknande utvecklingskurva för världshandeln. I Förenta staterna fortsatte den produktionsuppgång, som tagit sin början under andra kvartalet 1958. Ökningen av den totala produktionen, d. v. s. bruttonationalprodukten, blev enligt preliminärt framlagda beräkningar hela 7 volymprocent, trots det bortfall som den stora stålstrejk, som började i juli och ej hann bli definitivt hävd under året, måste ha förorsakat. Den amerikanska utrikeshandeln, vilken betyder så mycket för den övriga världen, fortsatte att utvecklas efter samma linje som under föregående år. Exporten beräknas sålunda ha fallit ytterligare, medan importen visade en stigande trend. Samtidigt upprätthölls den amerikanska ekonomiska hjälpen på oförändrat hög nivå, (cirka 4,6 miljarder för finansåret 1959). I förening med växande amerikanska investeringar i utlandet förorsakade detta ett nytt betydande amerikanskt valutautflöde som särskilt kom de västeuropeiska länderna till godo. Den ekonomiska återhämtningen i Västeuropa blev alltmer accentuerad under årets lopp. Uppgången berörde så gott som alla branscher. Läget inom kolindustrien förblev dock betryckt och orderingången inom varvsindustrien var fortfarande mycket svag. Geografiskt sett tycks expansionstendenserna ha varit särskilt utpräglade inom sexstatsgruppens länder. Industriproduktionen i Italien steg med uppskattningsvis 10 procent i förhållande till 1958, i Västtyskland med 6,5 procent och i Frankrike med omkring 5 procent. Arbetskraftsreserverna krympte särskilt i Västtyskland och Nederländerna. Sexstatsgruppens första tullsänkningsår karakteriserades vidare av en ökning av det inbördes varuutbytet, som framför allt var orsakat av större västtysk import från de övriga medlemsländerna. Det mest utmärkande draget i den västeuropeiska handeln var emellertid en kraftig uppgång i exporten till Förenta staterna (med cirka 45 procent i värde) och en allmän ökning av det inbördes varuutbytet. Det europeiska varuutbytet kunde därför inte sägas i någon större grad ha påverkats av integrationsplanerna. Storbritannien lyckades för första gången på flera år bryta sig ur de stagna-tionstendenser, som präglat näringslivet där. Valutaläget var också sådant, att den brittiska regeringen inte behövde tillgripa några bromsningsåtgärder. Bland de mindre europeiska länderna blev utvecklingen särskilt gynnsam för Danmark och Benelux-länderna som följd av bl. a. bättre avsättningsmöjligheter för jordbruks- 198