Under den många månader långa stålkonflikten i USA måste bl. a. flera bilfabriker stoppa produktionen till följd av stålbrist. Här ses en sådan anläggning nära Buffalo med maskinerna täckta med presenningar. produkter respektive stål. Också i Finland och Norge förbättrades läget på ett anmärkningsvärt sätt. De östeuropeiska länderna publicerar numera en hel del statistiskt material, som möjliggör en bättre bedömning av utvecklingen än tidigare. Siffrorna visar överlag på en ännu kraftigare expansion av produktionen under 1959 än den, som uppställts som mål i respektive sjuårsplaner. I flertalet östländer anges sålunda industriproduktionen ha stigit med 10 procent eller mer. Ogynnsamma väderleksförhållanden bidrog till sämre skörd i bl. a. Ungern. Polen drabbades av en ”köttkris”, som föranledde en skärpning av den officiella jordbrukspolitiken. Genom större volymmässig export av råvaru-och jordbruksprodukter steg i många fall de underutvecklade ländernas exportinkomster, medan de under föregående år anses ha sjunkit med omkring 10 procent. Om de underutvecklade ländernas förbättrade betalningsmöjligheter vittnar även uppgiften, att under första halvåret 1959 nedgick underskottet i dessa länders betalningsbalanser till 1,4 miljard dollar, medan det under motsvarande tid 1958 utgjort 2,5 miljarder dollar. Förutom större exportvolym bidrog ökade internationella krediter till en förbättring totalt sett av läget i dessa länder. De sensationella produktionsresultat, som under 1958 rapporterats från Kina, reviderades avsevärt under 1959. De mycket stora stålkvantiteter, som producerats vid hemmagjorda ässjor visade sig inte användbara, och produktionsökningen inom jordbruket befanns ha betydligt överskattats. Japan, där 1959 års återhämtning blev särskilt kraftig, började att beskrivas som ett nytt ekonomiskt under. Anmärkningsvärt var att konjunkturuppsvinget kunde försiggå utan större förändringar på prisområdet. Konsumentpriserna steg dock något i vissa länder, bl. a. Förenta staterna. Löneutvecklingen blev i flertalet länder förhållandevis lugn. Bakgrunden till den påfallande internationella prisstabiliteten torde främst ha varit, att det fortfarande fanns ett visst outnyttjat kapacitetsutrymme. Den markerade 199