1 september diskuterade näringslivets och intresseorganisationernas män det statsfinansiella läget med representanter för regeringen på Harp-sund. Här ses statsminister Erlander och bruksdisponent Bror Lagercrantz på altanen. 380 milj, dollar. Den förbättrade handelsbalansen, mera omfattande utländska investeringar i Frankrike jämte överskott i turismen medförde, att valutareserven steg från 350 milj, dollar till cirka 1,8 miljard dollar, samtidigt som Frankrike återbetalade 700 milj, dollar på utländska lån. Den franska produktionen hade trots tillbakagången i den internationella konjunkturen hållits uppe på en hög nivå under 1958. Mot slutet av detta år gjorde sig dock vissa avmattningsten-denser gällande. Under första kvartalet 1959 låg industriproduktionen 1,5 procent under index för motsvarande kvartal föregående år. Redan under andra kvartalet 1959 började emellertid produktionen stiga igen och den totala industriproduktionen beräknas ha ökat med 6 procent från 1958 till 1959. Allmänt sett måste därför 1959 — Romfördragets första år — sägas ha varit lyckosamt för Frankrike. Vid utgången av året tillkännagav finansminister Pinay, att det vid föregående årsskifte signalerade beslutet om införande av en tung franc samt ytterligare libe-raliseringsåtgärder, bl. a. frilistning av bilar, skulle genomföras. I juni utfärdades en förordning med riktlinjer för en gemensam ekonomisk och finansiell politik inom det franska samväldet. Huvudpunkter i denna förordning var att varuutbytet mellan medlemsstaterna skulle vara fritt från tullar och andra handelshinder (gentemot utomstående länder skulle varje medlemsstat kunna upprätthålla sin egen tulltariff), att man skulle sträva efter att utjämna skillnader i ekonomisk och fiskal lagstiftning, att valutatillgångarna skulle vara gemensamma och att handelsförhandlingar skulle föras gemensamt för Frankrike och det övriga samväldet. Vidare skulle full konver-tibilitet och frihet för kapitalöverföringar råda inom samväldet. De afrikanska medlemmarna utlovades tekniskt bistånd från Frankrike för genomförande av sina utvecklingsprogram. Sovjetunionens nya sjuårsplan för åren 1959— 1965 fick av allt att döma en mycket god start. Den industriella produktionen steg sålunda med 11 procent, medan man i planen endast räknat med 7,7 procent. Liksom tidigare följde man Lenins princip om prioritet för den tunga industrien. Särskilt gynnsamt utvecklades produktionen av järn, metaller, kol, olja och kemiska produkter. Också inom konsumtionsvaruindustri-erna blev emellertid produktionstillväxten betydande. De statliga kapitalinvesteringarna angavs ha uppgått till cirka 225 milj, rubel (1 rubel är enligt officiell växlingskurs 1,30 sv. kronor). Det livliga bostadsbyggandet resulterade i ett tillskott till landets bostadsyta om 80 milj. kvm. Spannmålsproduktionen synes tack vare goda skördar i Ukraina, Kaukasien och Volgabäcke-net t. o. m. ha blivit högre än under rekordåret 1956. Ogynnsamma väderleksförhållanden under bärgningstiden och andra ofördelaktiga omständigheter bidrog å andra sidan till dåligt skörderesultat i de stora östra spannmålsdistrikten i Sibirien och Kasakstan. Sovjets export ökade ytterligare till ett värde av uppskattningsvis 4,5 miljarder dollar, vilket placerade Sovjet på sjunde plats bland världens handelsländer. Omkring % av den sovjetiska exporten var emellertid fortfarande inriktad på övriga öststatsländer. Under året lämnade dock Sovjetunionen utfästelser om omfattande krediter till bl. a. Egypten (för utbyggnad av Assuandam-men) och Indien. SVERIGE Bättre än väntat Vid årets början var man benägen att bedöma det ekonomiska läget försiktigt för Sveriges del. En liknande uppfattning kom även till uttryck i den reviderade nationalbudget, som framlades i april. Under årets lopp ökade emellertid den ekonomiska aktiviteten alltmer och särskilt markerad blev konjunkturuppgången under årets senaste del. Den svenska bruttonationalprodukten beräknas ha stigit med 4 å 5 procent i fasta priser, vilket var mer än genomsnittet för 1950-talet. Som vanligt kom den avgörande konjunkturimpulsen till oss från utrikeshandeln. Exportvolymen ökade betydligt redan från första kvartalet 1959. Sammanlagt beräknas exportvolymen för året ha stigit med 7 procent. Värdeökningen blev 203