riksdagen den 1 december vid gemensam votering en 4-procentig allmän varuskatt, som skulle träda i kraft den 1 januari 1960. Den beräknades redan för budgetåret 1959/60 förstärka statsinkomsterna med cirka 500 milj. kr. samt för följande budgetår med 1,4 miljard kr. Produktion, investeringar och konsumtion Det konjunkturella uppsvinget kom på grund av hög ingående lagerhållning inom bl. a. trävaru-, massa- och malmproduktion att relativt sent återspegla produktionsutvecklingen inom Sverige. Indextalet för industriproduktionen låg sålunda under de två första kvartalen kvar på samma nivå, som under motsvarande tid 1958. Under tredje kvartalet synes emellertid industriproduktionen ha definitivt frigjort sig från den stagnationstendens, den i stort sett befunnit sig i sedan början av 1957. Uppgången fortsatte sedan i ökat tempo under fjärde kvartalet. Beslutet blev att den totala industriproduktionen kom att ligga omkring 3 procent över 1958 års nivå. Särskilt stor blev produktionsökningen för järn-och metallverk, massa- och pappersindustrien. Bilproduktionen steg från 95 000 enheter till 120 000 enheter. Vidare slog varven nytt rekord med en sjösättning på över 800 000 ton, men orderingången förblev otillfredsställande. En viss förbättring inträdde för textilindustrien. Textil- och konfektionsindustriens problem var dock inte lösta, framhölls i ett betänkande om branschens framtid, som framlades i december. En strukturell omläggning mot större koncentration och rationellare utnyttjande av maskinparken vore nödvändig. Bland industrier som visade påtagligt sämre produktionsresultat under 1959 märks träindustrien. 1959 års skörd blev betydligt bättre än 1958 års. Också slakten blev större än föregående år, medan mjölkproduktionen sjönk som följd av dålig betestillgång. Den totala ökningen av jordbruksproduktionen anses därför ha stannat vid 3 procent. Skogsavverkningarna sjönk kraftigt under säsongen 1958/59 efter den dåliga trävaruexporten under 1958. Den starka vårfloden medförde stor kraftproduktion (31,4 milj. kWh för driftåret 1958/59 eller 10 procent mer än för föregående driftår), medan den långa torkperioden under sommaren ledde till svårigheter för kraftproduktionen under årets senare del. Investeringsverksamheten visade totalt sett samma ökning som för föregående år (cirka 7 volymprocent), främst som följd av livlig offentlig investeringsverksamhet. Antalet färdigställda lägenheter blev så stort som 69 000 motsvarande en volymökning med omkring 3 procent i förhållande till 1958. Inom den egentliga industrien blev ökningen likaledes 3 procent, vilket innebar en kraftigt minskad expansionstakt i jämförelse med 1958. Ökningen hänförde sig såsom antytts väsentligen till byggnads- och anläggningsverksamhet, medan industriens maskininvesteringar synes ha varit av ungefär samma storleksordning som 1958. Särskilt kraftig ökning kunde inregistreras för investeringar i statens affärsdrivande verk, främst televerket, vattenfall och SJ. De ökade investeringsutgifterna för det statliga vägväsendet berodde till stor del på beredskapsarbeten. Preliminära beräkningar ger vid handen, att den offentliga konsumtionen steg med något sådant som 7 procent mätt i fasta priser (ökade utgifter för skolor, försvar, sjukvård, kommunal service etc.) och den privata med 3 procent. Mest ökade vi köpen av bilar, televisionsapparater och andra inventarier. Livlig julhandel före omsättningsskattens införande den 1 januari 1960 bidrog även till konsumtionsökningen. Ä andra sidan tyder nationalräkenskaperna på minskad förbrukning under året av bränsle, lyse och försäkringstjänster. Hushållens sparande synes ha legat kvar på den omkring en halv miljard lägre nivå, som det föll ned till från 1957 till 1958. 205