Utrikeshandel och sjöfart Utrikeshandeln uppvisade en värdemässig stegring förorsakad av stigande export- och importvolym. Det totala exportvärdet uppskattades preliminärt vid årsskiftet till 11 350 milj. kr. jämfört med 10 800 milj. kr. för 1958. Särskilt stark kvantitativ ökning kunde inregistreras för exporten av skogsindustriprodukter, d. v. s. främst trävaror, massa, papper och träfiberplattor. Den värdemässiga ökningen för skogsexporten blev dock inte så stor som den kvantitativa, då genomsnittspriserna låg på en lägre nivå. Exportvärdena för järn och stål, maskiner och bilar steg även påtagligt. Fartygsexporten hade ungefär samma värde som 1958, medan järnmalmsleveranserna steg något i ton räknat men sjönk med 10 procent i värde. Importen företedde en förhållandevis lugn utveckling. Totalt nådde den ett värde av uppskattningsvis 12 300 miljoner kr. mot 12 250 under 1958. Ökningar kunde inregistreras för bl. a. livsmedel och kemiska produkter, medan införseln av fasta och flytande bränslen delvis som en följd av lagerminskningar föll tillbaka. I fråga om utrikeshandelns geografiska fördelning kunde inregistreras en förbättrad handelsbalans med sexstatsgruppens länder (främst gentemot Västtyskland) och dollarområdet (genom större utförsel av bilar och fartyg). Exportöverskotten i förhållande till de nordiska grannländerna ökades ytterligare. Västtyskland gick om Storbritannien som Sveriges största importmarknad. Ökningen av exportvärdet med omkring en halv miljard synes för första gången sedan 1953 ha lett till ett överskott i den s. k. bytesbalansen som, redovisar såväl våra varu- som tjänstetransaktioner med utlandet. Nedan återges vår betalningsbalans vilken förutom utbytet av varor och tjänster även visar kapitaltransaktionerna (netto) gentemot utlandet för åren 1957—59. Uppgifterna för 1959 är endast preliminära. 1957 1958 Beräkning för 1959 Export av varor, fob 11 062 10 799 11 350 Import av varor, cif 12 567 12 249 12 300 Handelsbalansens saldo — 1505 — 1450 — 950 Sjöfartsnetto + 1440 + 1250 + 1250 Övriga tjänster m. m., netto — 30 — 80 — 150 Bytesbalansens saldo — 95 — 280 + 150 Kapitaltransaktioner, netto — 33 — 11 — 70 Valutareservens teoretiska förändring — 128 — 291 + 80 Förskjutningspost + 201 + 444 — 25 Valutareservens faktiska förändring + 73 + 153 + 55 Den totala svenska valutareserven, d. v. s. riksbankens och affärsbankernas sammanlagda innehav av guld och utländska valutor uppgick per den 31 november till 3 259 milj. kr. eller 330 milj. kr. mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Någon avgörande ljusning kunde inte inregistreras för sjöfarten under 1959. Det förbättrade läget för den svenska utrikeshandeln ledde dock till en ökad lasttillgång för den linjefart som berör Sverige. Trampfarten påverkades i någon mån av ökade spannmålsskeppningar, men frakterna förblev låga. Liknande var förhållandet för den svenska tankflottans del. Den svenska handelsflottan tillfördes under året 58 fartyg om tillsammans 340 000 ton, varav 11 tankfartyg på 143 000 ton. Samtidigt utgjorde bruttoavgången 67 fartyg på tillsammans 181 000 ton, 206