Många grova våldsbrott Ett flertal grova våldsbrott, varav några väckte mycket stort uppseende, förövades under 1959. Av dessa är två fortfarande ouppklarade. Utöver det s. k. Fjugestamordet, varom läses på annan plats, kan nämnas bl. a. följande: Natten till den 22 januari sköt 23-årige skogs-arbetaren Lennart Hellberg och 22-årige svetsaren Arne Tapper ned 45-årige droskägaren Ture Thorin, Skövde, med en kulsprutepistol. Vapnet hade de stulit från ett miiitärförband i akt och mening att använda det vid en rånkupp. De hade också planer på att använda bilen vid någon senare, stor kupp. Duon avslöjades efter närmare en veckas hårt spaningsarbete. Detta var det 15:e taximordet sedan 1925. De båda förövarna fick livstids straffarbete. Natten mot den 22 juli dödades fröken Gunhild Maria Karlsson, 38 år, i sin bostad på Söder i Stockholm. Gärningsmannen var en 16-årig pojke, bosatt i huset, som tagit sig in med portvaktens nyckel för att stjäla pengar till båtköp. När fröken Karlsson rörde sig i sängen slog pojken henne upprepade gånger i huvudet med en tung skiftnyckel. Han avslöjades genom andra grova brott han begått. Domen löd på tio års straffarbete för dråp. Den 19 augusti anträffades kontorsvaktmästa-ren Karl Gustaf Berggren, 50 år, död i sin bostad i Sundbyberg sedan han uteblivit några dagar från arbetsplatsen. Hans plånbok och en del ringar saknades i lägenheten. Det framstod från början som ganska klart att Berggrens mördare var att finna bland hans kontakter i en viss speciell krets. Polisen sitter inne med god bevisning, bi. a. ett avtryck av en hel hand som måste vara mördarens, men det visade sig svårt att finna rätt person. Ett stort antal personer kontrollerades och ett par misstänkta satt anhållna men måste släppas. Gärningsmannen var okänd ännu vid årsskiftet. I slutet av augusti dödade en 15-årig Stockholmspojke sin fader med ett knytnävsslag. Förhållandena i hemmet var egendomliga, och rätten konstaterade i sin dom att fadern angripit pojken, som handlat i nödvärn. Dödsfallet karakteriserades som en ”händelse som timat mera av våda än av vållande”, och rätten frikände pojken. Den 16 september på kvällen överrumplades tre finländska dynamitarder på restaurang Kungstenen i Stockholm av 45-årige Nestor Osvald Jansson. Han hade följt med sin fästmö, som skulle städa i restaurangen. En av finländarna drog pistol och sköt ned Jansson, som avled en stund senare. Efter omfattande spaningar greps huvudmannen av den danska polisen och kumpanerna i Sverige. De erkände även en rad dynamitinbrott. Huvudmannen åtalades för mord. Den 17 september försvann 21-åriga fröken Ingrid Nyström från Johannedal utanför Sundsvall på väg från sitt arbete i staden till hemmet. Efter 14 dagars spaning kunde polisen redovisa vad som hänt. En avlägsen släkting till henne, 24-årige Sören Forsström, hade passat henne med sin bil och erbjudit skjuts till hemmet. På vägen hade han stannat bilen och dödat fröken Nyström med en hammare i samband med ett sexuellt övergrepp. Kroppen gömde han i ett skogsområde i västra Medelpad. Han åtalades för dråp och våldtäkt. Den sinnesundersökning som beslutades pågick vid årsskiftet. Mututredningar Under 1959 påbörjades och avslutades hos olika myndigheter ett antal utredningar beträffande mut- och bestickningsbrott. I juni inlämnade Statens bostadsstyrelse polisanmälan mot en förste byråingenjör vid styrelsen. Detta mål utvecklades hastigt, och snart stod det klart att myndigheterna här hade att göra med en av de allvarligaste mutaffärer, som förekommit i landet. Stadsfiskal Torsten Rosenberg — mut-åklagaren — inkopplades, och kriminalen började en intensifierad utredning. I oktober anhölls och häktades byråingenjören. Han erkände inte bara det brott styrelsen misstänkt honom för utan även en rad andra. Inalles hade han tagit emot minst 70 000 kr. av representanter för byggnadsföretag. Ytterligare en förste byråingenjör anhölls och häktades. Även denne erkände att han tagit emot stora summor. Många av de representanter för byggnadsbran-schen som kontaktades erkände omedelbart bestickningsbrott medan andra nekade. De senare anhölls ®ch erkände efter att ha fått höra vad de två byggnadsingenjörerna berättat. Kriminalens femte rotel tillsatte en särskild mutkommission under ledning av kommissarie Arvid Ottosson, som ännu vid årsskiftet 1959—1960 arbetade med utredningen. Enligt preliminära uppgifter måste 50 personer från alla delar av landet räkna med åtal för ”tagande av muta” eller ”bestickning” under våren 1960., Även justitiekanslersämbetet ingrep i mutaffären beträffande bostadsstyrelsen. Det hade nämligen under utredningen också framkommit misstankar mot en högre ämbetsman, viiket JK fick rapport om från åklagarmyndigheten. JK inkopplades därmed som förunder-sökningsledare i detta avsnitt. Ämbetsmannen kunde misstänkas för att ha mottagit ett kortfristigt lån på 9 000 kr. av en byggföretagare. De båda byråingenjörer som häktades under utredningens första skede försattes senare på fri fot. Utredningen krävde inte längre att de var berövade friheten. De hade i bostadsstyrelsen handhaft frågor beträffande statlig långivning vid bostadsbyggen. Hela mututredningen beräknades inte komma upp inför domstol förrän på eftersommaren eller hösten 1960. 211