MORDBRANDSAFFÄRERNA Av ROLF LINDQVIST Omkring sjuttio personer i skilda åldrar blev under 1959 hörda som misstänkta för att ha anlagt bränder av större eller mindre omfattning på olika platser i landet. Antalet bränder, som kriminaltekniskt sett måste vara anlagda, överstiger 300. Trots den höga mordbrandssiffran finns det enligt sakkunskapen ingen anledning tro att antalet mordbränder stigit oroväckande under 1950-talet. Snarast torde det ligga så till att polisens möjligheter att konstatera mordbränder ökat. Inför 1960-talet har man blivit bättre rustad än någonsin i det avseendet. År 1959 inträffade en lång mordbrandsserie i Karlstad. Vidare pågick rättegången mot lantbrukare Göran Johansson, som misstänkts för flera av de många bränderna på Öland. Även under den tid Göran Johansson befann sig på fastlandet och var häktad brann det mystiskt på flera platser i Ölandssocknarna. Mordbrands-målet mot lantbrukaren är remarkabelt. Sålunda dömdes han av Ölands häradsrätt i Borgholm till fem års straffarbete för mordbrand m. m., medan Göta hovrätt frikände honom. Hos riksåklagaren begärde landsfogde Erik Viberg att Högsta domstolen skulle underställas hela processmaterialet, men RÅ fann inte skäl för en HD-prövning föreligga. Processen mot Göran Johansson började den 10 november 1958. Den fortsatte över nyåret och fram till den 16 februari. I pläderingen yrkade landsfogde Viberg, att Göran Johansson före domen skulle sinnesundersökas. Detta motsatte sig inte lantbrukarens försvarare advokat Erik Järneström. Professor Gösta Rylander sade i sitt utlåtande, som kom till rätten den 14 juli, att Göran Johansson inte är i behov av vård på sinnessjukhus. Den 21 juli återupptogs huvudförhandlingen i Borgholm och den 24 augusti meddelade häradsrätten dom. Av domskälen framgick, att Göran Johansson enligt häradsrätten var skyldig till två checkbedrägerier, d. v. s. de han erkänt. Men han friades från anklagelsen att ha stulit de checkhäften, som han använt. Han frikändes också beträffande en av de två bränderna i Alby den 10 februari 1957 samt kvarnbranden i Norra Möckleby den 31 oktober samma år. Rätten godtog åklagarens bevisning mot Göran Johansson för första Albybranden och bränderna i Hagby den 4 november, då grannen Arne Anderssons lada brann ned och den åtalades egna uthus förstördes. Vidare ansåg man Göran Johansson skyldig till branden i sitt eget magasin den 8 december samt branden i lantbrukarens egen villa den 7 december 1958. Den branden inträffade fyra timmar efter det att Göran Johansson med två fångvaktare varit hemma på besök i sin villa under häktningstiden. Han lämnades ensam för någon minut i villans övervåning. Ordförande i häradsrätten var landshövding Gudmund Lindencrona. Domen mot Göran Johansson överklagades av advokat Erik Järneström. Även landsfogden överklagade. Göta hovrätt i Jönköping med hovrättspresident J. Laurin som ordförande inledde hovrättsförhandlingarna i mordbrandsmålet med ett besök i ”den brunna byn” på Öland. Detta var den 9 oktober. Den 19 december offentliggjordes hovrättens dom. Den betraktades som sensationell mot bakgrunden av häradsrättens uppfattning av bevisen. Göran Johansson fälldes bara för grovt bedrägeri, som gällde de erkända checkbrotten. Två av hovrättens ledamöter ville dock fälla Göran Johansson för mordbränderna. När Göran Johansson mottog domen var han alltjämt häktad och befann sig på fångvårdsan-stalten i Västervik. Han blev ögonblickligen frigiven. Hovrätten ansåg det klarlagt, att Göran Johansson haft tillfälle att anlägga första branden i Alby. Förhållandet att han talat osanning om sina färder kan dock inte binda honom vid mordbranden. Då det inte heller framkommit något motiv för att han skulle anlägga branden ansåg hovrätten åtalet inte tillräckligt styrkt. Även den andra branden i Alby har han haft tillfälle att anlägga, sade hovrätten. Men också för denna brand saknas motiv. Beträffande kvarnbranden i Norra Möckleby ansåg hovrätten rekonstruktionen beträffande brandlarm och utryckningar otillförlitlig. Åtalet var inte tillräckligt styrkt. Hagbybränderna är synnerligen besvärande för Göran Johansson, säger hovrätten. Men hans uppgifter om att han befann sig på annan plats, då bränderna började, kan vara riktiga. Man kan inte utesluta att någon annan anlagt bränderna, säger domstolen och anser inte heller denna åtalspunkt styrkt. Branden i Göran Johanssons eget magasin kan också ha anlagts av någon annan person. Branden i Göran Johanssons villa var först en långsamt pyrande brand, säger hovrätten. Att Göran Johansson kom till hemmet för att se efter sin villa är inte anmärkningsvärt. Han befann sig någon minut ensam i övervåningen men om han skulle ha anlagt en brand på sådant sätt att han inte omedelbart blev upptäckt måste han ha använt sig av en anordning av något slag. Det måste anses tvivelaktigt att han hunnit göra detta arrangemang på så kort tid som en minut. Det i nedervånin-gen försvunna ljuset har inte kunnat sättas i samband med brandens uppkomst. Branden kan ha anlagts av någon annan, och åklagarens åtal är alltså inte tillräckligt styrkt. Hovrättens majo- 234