Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mordbrandsaffärerna. Av Rolf Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORDBRANDSAFFÄRERNA
Av ROLF LINDQVIST
Omkring sjuttio personer i skilda åldrar blev under 1959 hörda som
misstänkta för att ha anlagt bränder av större eller mindre omfattning på olika
platser i landet. Antalet bränder, som kriminaltekniskt sett måste vara anlagda,
överstiger 300. Trots den höga mordbrandssiffran finns det enligt sakkunskapen
ingen anledning tro att antalet mordbränder stigit oroväckande under 1950-talet.
Snarast torde det ligga så till att polisens möjligheter att konstatera mordbränder
ökat. Inför 1960-talet har man blivit bättre rustad än någonsin i det avseendet.
År 1959 inträffade en lång mordbrandsserie i Karlstad. Vidare pågick
rättegången mot lantbrukare Göran Johansson, som misstänkts för flera av de många
bränderna på Öland. Även under den tid Göran Johansson befann sig på fastlandet
och var häktad brann det mystiskt på flera platser i Ölandssocknarna.
Mordbrands-målet mot lantbrukaren är remarkabelt. Sålunda dömdes han av Ölands häradsrätt
i Borgholm till fem års straffarbete för mordbrand m. m., medan Göta hovrätt
frikände honom. Hos riksåklagaren begärde landsfogde Erik Viberg att Högsta
domstolen skulle underställas hela processmaterialet, men RÅ fann inte skäl för
en HD-prövning föreligga.
Processen mot Göran Johansson började den
10 november 1958. Den fortsatte över nyåret och
fram till den 16 februari. I pläderingen yrkade
landsfogde Viberg, att Göran Johansson före
domen skulle sinnesundersökas. Detta motsatte
sig inte lantbrukarens försvarare advokat Erik
Järneström. Professor Gösta Rylander sade i sitt
utlåtande, som kom till rätten den 14 juli, att
Göran Johansson inte är i behov av vård på
sinnessjukhus. Den 21 juli återupptogs
huvudförhandlingen i Borgholm och den 24 augusti
meddelade häradsrätten dom. Av domskälen
framgick, att Göran Johansson enligt häradsrätten
var skyldig till två checkbedrägerier, d. v. s. de
han erkänt. Men han friades från anklagelsen
att ha stulit de checkhäften, som han använt.
Han frikändes också beträffande en av de två
bränderna i Alby den 10 februari 1957 samt
kvarnbranden i Norra Möckleby den 31 oktober
samma år. Rätten godtog åklagarens bevisning
mot Göran Johansson för första Albybranden
och bränderna i Hagby den 4 november, då
grannen Arne Anderssons lada brann ned och
den åtalades egna uthus förstördes. Vidare ansåg
man Göran Johansson skyldig till branden i sitt
eget magasin den 8 december samt branden i
lantbrukarens egen villa den 7 december 1958.
Den branden inträffade fyra timmar efter det att
Göran Johansson med två fångvaktare varit
hemma på besök i sin villa under häktningstiden.
Han lämnades ensam för någon minut i villans
övervåning. Ordförande i häradsrätten var
landshövding Gudmund Lindencrona.
Domen mot Göran Johansson överklagades av
advokat Erik Järneström. Även landsfogden
överklagade. Göta hovrätt i Jönköping med
hovrättspresident J. Laurin som ordförande inledde
hovrättsförhandlingarna i mordbrandsmålet med
ett besök i ”den brunna byn” på Öland. Detta
var den 9 oktober. Den 19 december
offentliggjordes hovrättens dom. Den betraktades som
sensationell mot bakgrunden av häradsrättens
uppfattning av bevisen. Göran Johansson fälldes
bara för grovt bedrägeri, som gällde de erkända
checkbrotten. Två av hovrättens ledamöter ville
dock fälla Göran Johansson för mordbränderna.
När Göran Johansson mottog domen var han
alltjämt häktad och befann sig på
fångvårdsan-stalten i Västervik. Han blev ögonblickligen
frigiven.
Hovrätten ansåg det klarlagt, att Göran
Johansson haft tillfälle att anlägga första branden
i Alby. Förhållandet att han talat osanning om
sina färder kan dock inte binda honom vid
mordbranden. Då det inte heller framkommit
något motiv för att han skulle anlägga branden
ansåg hovrätten åtalet inte tillräckligt styrkt.
Även den andra branden i Alby har han haft
tillfälle att anlägga, sade hovrätten. Men också
för denna brand saknas motiv. Beträffande
kvarnbranden i Norra Möckleby ansåg hovrätten
rekonstruktionen beträffande brandlarm och
utryckningar otillförlitlig. Åtalet var inte tillräckligt
styrkt. Hagbybränderna är synnerligen
besvärande för Göran Johansson, säger hovrätten. Men
hans uppgifter om att han befann sig på annan
plats, då bränderna började, kan vara riktiga.
Man kan inte utesluta att någon annan anlagt
bränderna, säger domstolen och anser inte heller
denna åtalspunkt styrkt. Branden i Göran
Johanssons eget magasin kan också ha anlagts av
någon annan person. Branden i Göran Johanssons
villa var först en långsamt pyrande brand, säger
hovrätten. Att Göran Johansson kom till
hemmet för att se efter sin villa är inte
anmärkningsvärt. Han befann sig någon minut ensam i
övervåningen men om han skulle ha anlagt en
brand på sådant sätt att han inte omedelbart
blev upptäckt måste han ha använt sig av en
anordning av något slag. Det måste anses
tvivelaktigt att han hunnit göra detta arrangemang
på så kort tid som en minut. Det i
nedervånin-gen försvunna ljuset har inte kunnat sättas i
samband med brandens uppkomst. Branden kan
ha anlagts av någon annan, och åklagarens åtal
är alltså inte tillräckligt styrkt. Hovrättens majo-
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 26 01:24:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1959/0234.html