Handelshögskolan i Stockholm 50 år Handelshögskolan i Stockholm firade den 20 november sitt 50-årsjubileum med en högtid ssammankomst i Blå hallen i Stadshuset och jubileumsbankett på kvällen. I högtidssamman-komsten deltog bland andra riksmarskalken Nils Vult von Steyern, statsrådet Sven af Geijerstam, bankdirektör Jacob Wallenberg, som höll högtidstalet, rector magnificus professor Philip Sandblom, Lund, och professor Sten Friberg, som framförde lyckönskningar från de tre universiteten resp, rektorskonventet för Stockholms högskolor, regeringsrådet Kurt Holmgren, som i egenskap av högskolans preses hälsningstalade, professor Bertil Ohlin som festföreläste om den ekonomiska utvecklingens problem, samt talrika civilekonomer av äldre årgångar. En hälsning framfördes även från handelshögskolorna i de andra nordiska länderna till deras äldre syster i Stockholm. Det var den 1 oktober 1909 högskolans förste rektor professor Carl Hallendorff kunde välkomna de 110 eleverna i den första årskursen. Undervisningslokalerna var de första åren inrymda i andra våningen i Brunkebergs hotell, numera telefonhuset, men 1926 kunde högskolan flytta till sitt eget palats vid Sveavägen tack vare generösa donatorer, bland vilka den wallen-bergska familjen intar en hedersplats. Vid högtidssammankomsten fick omkring 180 nyblivna civilekonomer motta sina diplom. I anslutning till jubileet fick högskolan från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse 250 000 kr. till främjande av vetenskaplig forskning och undervisning. tillstånd att predika och förrätta altartjänst. En härva av pressuttalanden, muntliga och skriftliga löften och kommentarer i efterhand gjorde ett olustigt intryck och förebådade allvarliga motsättningar. de 800 miljonerna kristna, och under året gjordes en del framstötar också i Sverige. Buddhis-terna lät tala om sig på Söder i Stockholm, det synkretistiska baha’i-samfundet drev intensiv verksamhet i huvudstaden, och den muhammedanska ahmadij a-rörelsen träffade avtal med arkitekt SAR C.-I. Ringmar att rita en moské inom eller i förorterna till Stockholm. Ett antal officiella möten hölls som vanligt. Ärkebiskop Hultgren presiderade vid sitt första biskopsmöte den 19—20 januari, följt av ett par andra den 20—21 april och 8—9 september. En nyhet var den presskonferens, som följde efter vartdera mötet. Ett par fräna angrepp på biskopsmötenas ”självtagna befogenheter” och påstådda hemlighetsmakeri gjordes av docenten Gunnar Hillerdal i Lund, som också gick till storms mot prästutbildningens syfte och utformning. Lagstadgade prästmöten hölls i Växjö 18—20 augusti med domprosten Y. Ahlberg som preses med en avhandling om ”Kritiken i Guds hand” (kristendomskritikens gagnande resultat), i Luleå samma dagar med kyrkoherde J. Hedquist som författare till avhandlingen ”Missionen i förkunnelsen” samt i Karlstad 27—29 augusti, där kyrkoherde B. Lindberg i Nysund försvarade sin bok ”Om bikten”. Den s. k. korstågsrörelsen, som år 1909 lanserade folkkyrkotanken, sjöng den nydiktade ”Fädernas kyrka” och gav upphov till ungkyrk-ligheten, fick sitt 50-årsjubileum uppmärksammat vid konferenser och i pressen. Ur denna rörelse framgick på sin tid mer eller mindre direkt Diakonistyrelsen, Sigtunastiftelsen, tidskriften Vår lösen och mycket av kyrkans ung-domsrörelse. En missionsutställning med titeln ”Uppgift AfriAsi” öppnades den 6 januari i Stockholms storkyrkoförsamling och vandrade sedan till 65 församlingar i Stockholms stift, för att nästa år gå över till Västerås. Den besöktes av över 30 000 personer. Medan Svenska kyrkan sålunda — liksom övriga kristna samfund i vårt land — betänkte och intensifierade sitt ansvar för de 1 900 miljonerna icke-kristna i världen, visade de hedniska religionerna ett allt starkare intresse för mission bland Ärkebiskop Gunnar Hultgren (t. v. på bilden) vigde den 15 november den 59:e biskopen i det ärevördiga Linköpings stift Ragnar Askmark till biskopsämbetet. 239