Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Motorkrönika. Av redaktör Claes Axell
- Motorsporten
- Motorcykelsporten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Joakim Bonnier vann vårt lands första seger i en racertävling av VM-karaktär, då han i Zandvoort
hemförde Hollands Grand Prix.
Motorsporten
Sveriges motorfederation har sedan mitten av
50-talet förlorat i runt tal 10 000 medlemmar.
Senaste verksamhetsåret innebar för
motorcykelsidan en förlust av 2 000 anhängare medan
bilsidan i stort höll ställningen och nu klart
framstår som motorsportens starkaste part. Ett litet
plus i bokslutet är att 15 nya klubbar slöt sig
till de båda Svemo-grupperna. Antalet
tävlingsförare är i ständigt sjunkande inom
motorcykelsporten och Svemo-Svema redovisar numera
endast 4 700 tävlingslicenser. Drygt 500 tävlingar
kördes i landet inför 550000 åskådare vartill
kommer de oräkneliga skaror som följer de
nattliga bil- och mc-orienteringarna.
Motorcykelsporten
Det internationella utbytet var rekordartat och
inte mindre än 776 starter gjordes av svenska
motorcyklister på utländsk botten medan
utländska förare gjorde 199 starter i vårt land.
Federationen har officiellt representerats i VM
i motocross och speedway, EM i motocross och
rundbana, International Sixdays Trial samt ett
antal landskamper i speedway och på isbana.
I motocross vann svensk motorcykelsport sina
största triumfer. Sten ”Storken” Lundin blev
sålunda världsmästare i 500-klassen medan Rolf
Tibblin vann EM — VM körs ej i denna klass
— för 250-kubikare. Sveriges lag i Motocross des
Nationes, lag-VM, i Namur i Belgien, blev tvåa
efter England. Bill Nilsson, 1957 års
VM-vin-nare, blev tvåa efter Lundin detta år.
Ove Fundin lyckades inte heller 1959 upprepa
sin seger i speedway-VM för några år sedan
men blev i alla fall tvåa efter Ronnie Moore,
Nya Zeeland. Sverige hävdade sin ställning som
världens främsta speedwaynation genom Olle
Nygren som blev 4:a på Wembley, Arne Carlsson,
som hamnade på 7:e plats och Rune Sörmander
som kom 10:a i VM-finalen. EM-segern gick till
Ove Fundin, som vann i Göteborg, där
Sörmander blev trea.
Australien, med en handfull världsmästare i
truppen, tillhörde de länder som slogs tillbaka av våra
speedwayförare. Österrike och Norge tillhörde
vidare de slagna nationernas rad medan
Tjeckoslovakien lyckades besegra de våra i en
fyrlandskamp.
EM på rundbana blev ett nytt svenskt bakslag
med ”Varg-Olle” Nygren som bäste svensk på
bronsplåts medan Rune Sörmander blev sexa och
Valter Persson oplacerad. Nordiska mästerskapet
vann dock Sörmander.
På isbana segrade Finland över Sverige i
landskampen i Äbo medan de våra tog revansch på
hemmaplan.
International Sixdays gav fyra guldmedaljer till
Sverige. Prickfria i stortävlingen var nämligen
L. O. Hagman, Sune Olsson, Tage Magnusson
och Bo Sjösvärd. I den internationella
trialtäv-lingen i Hohe Tatra vann L. O. Hagman guld
medan Bo Sjösvärd fick nöja sig med
silvermedalj.
Svenska mästare blev: Bill Nilsson, MK Orion,
motocross 500 cc; Rolf Tibblin, SMK Stockholm,
motocross 250 cc; K. G. Salander, SMK Gävle,
motocross juniorer; Botkyrka MK, lagmotocross;
Torsten Hallman, UMCK, Ove Lundell,
Var-bergs MK, samt Bengt Svensson, Varbergs MK,
tillförlitlighet; Rune Sörmander, Växjö MS,
speedway; Sören Sjösten, Folkare MK,
juniorspeedway; Växjö MS, lagspeedway, Gösta
Andersson, SMK Göteborg, trial.
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 26 01:24:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1959/0271.html