Nils Bolander John Bergvall DÖDSFALL I SVERIGE John Bergvall Första kammarens talman, förutvarande finansborgarrådet i Stockholm, John Bergvall avled den 11 augusti i en ålder av 66 år. Han var född i Norrtälje, blev fil. mag. i Uppsala 1916 och kom följande år till kontrollstyrelsen, där han blev förste byråinspektör 1920. Från 1931 till 1950 var han verkställande direktör i Stockholmssystemet och från 1950 till 1954 finansborgarråd i Stockholm. Efter att ha varit ledamot av riksdagens andra kammare 1937—1945 flyttade han 1946 till första kammaren, vars talman han blev 1956. John Bergvalls bortgång innebar en stor förlust för riksdagen och det svenska samhället, intygade ledande politiker från skilda läger vid budskapet om dödsfallet. I en minnesruna i Svenska Dagbladet skrev redaktör Alf Grandien, ledare för högergruppen i Stockholms stadsfullmäktige under många år, bl. a. följande: För John Bergvall liksom för många andra inom hans generation blev nykterhetsfrågan icke ett isolerat problem utan ett led i det sociala betraktelsesätt som då trängde sig fram. Det var i full överensstämmelse härmed som hans första större insatser i det samhälleliga arbetet kom att gälla folknykterheten, närmast omsättande av B rattsystemets ideer i praktisk verklighet. Han fick inom kontrollstyrelsen utrymme för sin verksamhetsiver och sitt sociala intresse, och han fullföljde som Stockholmssystemets chef vad han tidigare på andra håll hade börjat. Sitt utåt måhända mest uppmärksammade framträdande gjorde han dock inom Stockholms kommunalförvaltning, där han beklädde det makt- påliggande uppdraget som finansborgarråd. När han tillträdde denna post väntade honom ett påfrestande men också tacksamt arbete. I detta visade sig en av hans värdefullaste egenskaper, förmågan att komma i kontakt även med motståndare och villigheten att träffa överenskommelser i sådana tvistefrågor, där uppgörelse kunde ligga inom räckhåll. En god hjälp i arbetet hade han av sina grundliga kunskaper inom det egna arbetsområdet. Men därtill kom hans lätthet att i ord ge uttryck åt sina meningar. Som borgarråd verkade han icke många år. Han lämnade sitt uppdrag på grund av ohälsa men kvarstod inom fullmäktige i egenskap av stadskollegiets ordförande. 278