Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Westerberg Gunnar Widegren Erik Widén Anders Wiman
och ett stort antal dekorativa skulpturer. Han
stod vidare för utsmyckningar i Stockholms
rådhus. Död 28 november.
Robert Schroff, f. 1899, ordförande i
Stockholms handelskammare. Han praktiserade några
år i utlandet innan han inträdde i familjeföretaget
Robert Ditzinger, där han blev verkställande
direktör 1936. Utom i detta företag gjorde han
sina förnämsta insatser inom olika
köpmannaorganisationer. Han var en av initiativtagarna till
Stockholms köpmannaförbund och dess förste
ordförande. I Stockholms handelskammare blev
han fullmäktig 1936, vice ordförande 1947 och
ordförande 1957. Död 25 oktober i Göteborg,
där han vistades för att fira ett jubileum i sin
firma.
Moritz Simon, f. 1884, f. d. överläkare, med.
dr. Han var född i Nås i Dalarna, blev med. lic.
1909 och med. dr åtta år senare. Hans
verksamhet som läkare koncentrerades snart på
röntgeno-logi, där han arbetade ett halvsekel. Han blev
1912 föreståndare för Sabbatsbergs sjukhus
röntgenavdelning och var överläkare där 1919—1949
samt styresman för sjukhuset 1924—1942. Död
19 mars.
Axel A:son Sjögreen, f. 1870, f. d.
generallöjtnant. Han blev 1916 överste och chef för
Dalregementet, tre år senare chef för tionde
infanteribrigaden, 1926 generalmajor och chef för första
arméfördelningen med placering i Hälsingborg
och 1933 generallöjtnant i armén. Han lämnade
den aktiva tjänsten 1935. Död 4 december.
Erik Sjöborg, f. 1887, förutvarande svenskt
sändebud i Haag. Han avancerade över Svea
hovrätt och Nedre justitierevisionen till
expedi
tionschef i jordbruksdepartementet, då han
erbjöds inträda som bisittare i de blandade
domstolarna i Egypten. Han vistades i Kairo under
första världskriget och inträdde därefter i
utrikesdepartementet, först som legationsråd i
Washington och senare som kabinettssekreterare till
1928, då han utnämndes till svensk minister i
Rom. Här hade han att föra Sveriges talan i
fråga om överfallet på den svenska ambulansen
i Etiopien. Han förflyttades sedan till Haag och
stannade där till 1944. Död 11 augusti.
Sven Stockman, f. 1889, f. d. förste aktuarie.
Efter fil. lic.-examen 1915 tjänstgjorde han som
amanuens i statistiska centralbyrån och
kommerskollegium till 1921, då han blev aktuarie och
1924 förste aktuarie. Han förvärvade fil.
doktorsgraden 1938 på en avhandling om
Transithan-deln vid import till Sverige. Under några år var
han författare till den ekonomiska avdelningen
i Svenska Dagbladets årsbok. Han avgick med
sjukpension 1949 och var därefter sysselsatt med
en omfattande undersökning om 1700-talets
svenska handelsstatistik, vilken var i det närmaste
slutförd. Död 19 september.
Karl Ward, f. 1888, f. d. chefredaktör,
socialdemokratisk riksdagsman. Han genomgick
Brunnsviks folkhögskola och blev 1911 medarbetare i
Östergötlands Folkblad, där han 1917 blev
redaktionssekreterare och var chefredaktör 1919—
1954. Han var ledamot av andra kammaren 1921
—1956. Vidare var han ledamot av
överrevisionen för krisförvaltningen 1944—1951 samt av
statens sakrevision från 1950. Död 6 maj.
Edvard Welinder, f. 1901, hovfotograf. Efter
studentexamen och en kortare tids studier vid
Chalmers i Göteborg ägnade han sig från 1923
Hugo von Zeipel
Alvar Zetterquist
Karl Åmark Knut Östberg
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 26 01:24:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1959/0294.html