UTRIKESPOLITISK ÖVERSIKT Av redaktör SVEN BERGER Den fyrmaktskonferens på högsta nivå, som Sovjetunionen hade propagerat för ända sedan slutet av 1957, stod på förslag även 1959, men den kom ej till stånd under året. Däremot hölls på sommaren ett utrikesministermöte i Genève mellan USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen. Detta blev resultatlöst, men efter fortsatta sonderingar väst—öst kom man kort före årsskiftet överens om en toppkonferens mellan dessa makter i Paris i maj 1960. Att förhandlings-tråden ej slets av till följd av fiaskot i Genève berodde framför allt på en överraskande direkt amerikansk-rysk kontakt, som ledde till ett besök i USA i september av den ryske regeringschefen Nikita Krusjtjev. Sovjetledaren fortsatte sina bemödanden att förmå västmakterna till en reträtt från Berlin och till en eventuell uppgörelse om hela det tyska problemet — huvudsakligen på ryska villkor. Utgångsläget hade han själv framkallat genom sitt "ultimatum med fördröjd utlösning” den 27 november 1958 — det vill säga kravet Från utrikesministermötet i Genève, som öppnades i maj och med avbrott pågick till augusti. Vid det runda bordet (från vänster) de amerikanska, franska, brittiska och ryska delegationerna. Vid de små separatborden den västtyska rådgivande delegationen (till vänster) och den motsvarande östtyska (med ryggarna mot kameran). 344