att antalet mandat i alltinget ökades från 52 till 60 och att det tidigare stora antalet småvalkretsar reducerades till åtta stora sådana. Den största valkretsen, Reykjavik, väljer 12 alltingsmän, två andra valkretsar väljer 6 och fem kretsar 5 vardera. Återstående 11 mandat fördelas enligt särskilda regler mellan partierna. Junivalet, som fortfarande ägde rum enligt den gamla valordningen, resulterade i att självständighetspartiet — högern — ökade sin representation i alltinget med ett mandat till 20, medan den borgerliga vänstern — framstegspartiet — fick 19 mandat mot tidigare 17. De borgerliga vinsterna fick betalas främst av socialdemokraterna med en förlust av två mandat från 8 till 6, medan kommunisterna förlorade ett mandat och fick 7 mot tidigare 8. Valutgången medförde då ingen förändring i fråga om regeringen. Den socialdemokratiska regeringen satt kvar i avvaktan på det första alltingsvalet efter den nya valordningen, nu med ett eget parlamentariskt underlag av endast sex mandat. Den 15 augusti upplöste president Asgeirsson alltinget och tillkännagav att nya val enligt den nya valordningen skulle hållas 25—26 oktober. Utgången av valet blev — sedan tilläggsmandaten fördelats — att självständighetspartiet fick 24 mandat mot tidigare 20, medan framstegspartiet gick tillbaka från 19 till 17 mandat. Socialdemokraterna ökade från 6 till 9 mandat och kommunisterna från 7 till 10. Omedelbart efter valet inleddes förhandlingar mellan självständighetspartiet och socialdemokraterna om en regeringskoalition i stället för den samverkan mellan de båda partierna som dessförinnan förekommit och den 19 november inlämnade Emil Jonssons regering sin avskedsansökan. Dagen efter tillkännagav i det nya alltinget Olafur Thors sammansättningen av sin nya regering — den femte för vilken han stått i spetsen — vilken angivits här ovan. Det isländska fisket — den näringsgren som svarar för drygt 95 procent av landets export — hade ett gott år framför allt i fråga om sillfisket. Den totala fångsten uppgick till 623 000 ton, 42 000 ton mer än 1958, som då betecknade rekord. Härav utgjorde fångsten av sill 183 000 ton mot endast 107 000 ton året förut. Rekordutbytet av fisket innebar ett gott stöd i strävandena att sanera landets något derangerade finanser. Mot slutet av året inledde Island förhandlingar med USA om reorganisering av de amerikanska NATO-styrkorna på ön och den 10 december meddelade USA:s försvarsdepartement att samtliga förband ur armén — inalles omkring 1 200 man — skulle dras bort från Island, medan flygets och flottans personal om sammanlagt ungefär 4 000 man skulle bli kvar. Dessförinnan hade på Keflaviks flygplats inträffat ett intermezzo, som fick rätt sensationella följder. Amerikanska vaktposter tvingade i september ett par isländska tjänstemän att tillbringa tio minuter liggande i en vattenpöl. Följden blev en isländsk protest hos amerikanska utrikesdepartementet och i Washington såg man så allvarligt på händelsen att den amerikanske brigad-generalen Gilbert Pritchard den 18 september entledigades från sitt befäl på Island. Det kan till slut nämnas att Island under året fick ny kyrklig ledare. Till landets biskop valdes den 2 april 47-årige professorn Sigurdbjörn Ejnarsson. Olafur Thors blev i november för femte gången Islands statsminister. 368