ningen) första delbetänkande betraktas. I detta framlades besparingsförslag på i runt tal 50 milj, kr./år, där en minskning av utbildningstiden och rationalisering av förvaltningsverk-samheten skulle ge de största besparingarna. Förslaget blev i remissbehandlingen ytterst hårt kritiserat av både militära och civila myndigheter. Särskilt framhölls att ett genomförande skulle på ett allvarligt sätt minska krigsmaktens effekt, bl. a. beredskapen. Till det framlagda förslaget skulle 1960 års försvarskommitté ta ställning. Några djupare spår härav har dock inte avsatts i denna kommittés förslag. Försvarskommittén avgav sitt betänkande i december efter ungefär ett halvt års arbete. Detta torde vara en alltför kort tid att genomarbeta försvarsfrågan på ett sådant sätt att några större förändringar kan motiveras. Försvarskommittén föreslår också att långsiktsplaneringen för försvaret skall fullföljas enligt 1958 års riktlinjer med bl. a. årlig kompense-ring för utgiftsstegringar samt en årlig ökning av ramen med 2,5 procent för teknisk fördyring. Emellertid skall totalsumman för de närmaste åren reduceras med 35 milj. kr. 1961/62 och 50 milj. kr. 1962/63. Första året skall 20 milj. kr. användas för att stärka civilförsvarets budget. Kapitalbudgeten som bibehålls på samma låga nivå som f. n. skall dock också den tillåtas stiga med 2,5 procent årligen. Motivet för prutningarna har närmast angivits vara den osäkerhet som kommittén känt inför utvecklingen på luftförsvarets område samt önskemålet att öka civilförsvarets anslag. Några utrikespolitiska eller militärtekniska skäl för prutningarna har icke redovisats, snarare tvärtom. Inte heller har statsfinansiella skäl åberopats vilket kan bero på att försvarets kostnader i finansplanen (bihang E till prop. 150/1960) upptagits till betydligt högre värde. Det måste ha varit andra än de här inledningsvis redovisade faktorerna som förestavat kommitténs ställningstagande. Bortsett från detta synes kommittén ha till ägnat sig en realistisk syn på försvarsproble-men och därvid bl. a. angett följande riktlinjer för framtiden. Målsättningen för försvaret skall upprätthållas. Invasionsförsvarets styrka måste bibehållas. Det passiva luftförsvaret — civilförsvaret — får allt större betydelse. Vårt försvar måste baseras på våra naturliga försvarsförutsättningar med ett effektivt utnyttjande av våra personella tillgångar och utan teknisk överdimensionering av någon försvarsfunktion. Slutligen står det klart att en ingående prövning av kostnader och avvägning inom försvaret blir nödvändig intill den tidpunkt då beslut för budgetåret 1963/64 måste fattas. En ny försvarskommitté torde vara att vänta under 1961. Två reservanter i 1960 års kommitté anser att denna i en följd borde ha fortsatt sitt arbete. ÖB har ansett det angeläget att till Kungl. Maj:t framföra sina synpunkter i anledning av betänkandet. Hans huvudpunkter är: Kostnadsramen måste fastställas för längre tid än två år. Kapitalbudgeten måste tillgodoses i enlighet med hans tidigare förslag (cirka 50 milj. kr. höjning). En minskning av kostnadsramen för driftbudgeten är icke motiverad. Snarare borde en ökning ha gjorts. Civilförsvaret behöver tillgodoses i än större utsträckning men det finns inga sakliga motiv för att en förstärkning av civilförsvaret skall ske på krigsmaktens bekostnad. Kärnvapenfrågan kan inte undantas från övriga försvarsfrågor såsom kommittén gjort. Krigsmaktens högsta ledning Med utgångspunkt i resultatet av den ex-pertbetonade 1958 års försvarsledningskommitté har 1960 års parlamentariska försvarslednings-utredning med statssekreterare Karl Frithiofson som ordförande arbetat sedan juni. Strax före jul framlades ett första delbetänkande avseende krigsmaktens högsta ledning. Därefter skall i tur och ordning frågorna om totalförsvarets ledning och militär ledning i regional instans lösas. Det nu framlagda förslaget bygger i allt väsentligt på vad expertutredningen tidigare kommit till och som ingivits i form av ÖB:s förslag till Kungl. Maj:t. Huvudpunkterna är att ÖB:s ställning förstärks främst vad gäller operativt förberedelsearbete och långsiktsplanering för hela krigsmakten. ÖB får ökat inflytande på budgetarbete och förvaltning. 76