gande extrabelastning för krigsmakten, framför allt armén. Den 1 december var 1 366 svenskar i militär FN-tjänst placerade i Kongo, Gaza, Palestina, Jordanien, Kashmir och Korea. På uppdrag av regeringen har ÖB låtit utreda möjligheterna att upprätta en permanent beredskapsstyrka för FN. Det förslag som framlagts omfattar två frivilligt rekryterade bataljoner av ungefär samma storlek som nuvarande Kongobataljonen samt vissa smärre flyg- och marinstyrkor. Personalen skall kontraktbindas för ett års beredskap för 6 månaders utlandstjänst. Förutsättningen är att nuvarande FN-styrkor icke bibehålls. Kostnaderna som beräknas till 8,1 milj. kr. för engångsanskaffnin-gar samt 3,5 milj, kr./år om insats icke blir aktuell bör icke inräknas i försvarets kostnadsram. ARMÉN Av major LENNART BREDBERG Försvaret av vårt land kräver en modern, välutrustad och välutbildad armé av den omfattning som våra personella tillgångar och ekonomiska resurser medger. Taktik och materiel måste avpassas efter våra speciella förhållanden och resurserna fördelas så att en lämplig avvägning mellan materiell och personell kvalitet erhålles. Taktiken skall göra det möjligt för fältförbanden att under hot av fiendens atomvapen genomföra rörliga och snabba anfalls-operationer. Lokalförsvarsförband och hemvärn skall finnas för att var som helst i vårt land snabbt kunna uppta striden mot en fiende som anfaller överraskande. Detta har varit grundtankarna i moderniseringen av armén under de sista åren. AFÖ 60 Krigsförbandens förmåga att lösa sina uppgifter prövades i stor skala vid den av arméchefen ledda arméfälttjänstövningen i Västergötland i början av oktober. I övningen deltog omkring 30 000 man med drygt 5 000 motorfordon samt arméns eget artilleriflyg och heli Lägesbild från AFÖ 1960. koptrar. Huvuddelen av förbanden utgjordes av krigsförband som gjorde sin repetitionsövning. Dessutom deltog delar av flygvapnet. Övningen hade en annan uppläggning än som tidigare varit vanligt. Den började för förbanden redan på deras ordinarie förläggningsorter från Ystad i söder till Falun i norr och från Uddevalla i väster till Stockholm i öster. Den krigsmässiga övningen fick för många förband en varaktighet av 14 dagar. Härigenom tvingades man till en anpassning av verksamheten för en längre sammanhängande stridsperiod med de krav på åtgärder för att bibehålla stridsdugligheten som detta bl. a. innebär. Utgångsläget åskådliggjorde det som kan inträffa vid ett överraskande krigsutbrott då förbanden omedelbart efter mobilisering måste sättas in i strid och under långa förflyttningar i huvudsak med egna transportmedel skall samlas till hotade områden. I det egentliga manöverområdet i passet mellan Vänern och Vättern drabbade först två pansarbrigader samman. Efter hand kom även infanteribrigader och övriga förband in i detta område. Bägge sidor kunde enligt förutsättningen tidvis påräkna understöd med atomvapen och detta tvingade till den rörliga yttaktik som nu tillämpas inom armén. Tidigare manöverbilder där stora styrkor samlades till ett avgörande anfall inom ett begränsat område har ersatts av en samordnad insats av starkt utspridda styrkor mot ett gemensamt mål. Den ökade eld- 78