Gotland. Projekterings- och utvecklingsarbete för ett kustrobotförband har bedrivits intensivt de senaste åren och omfattat såväl robotmate-rielens utformning som utskjutnings- och forti-fikatoriska anordningar. På höstriksdagens sista dag, den 14 december, fattades beslut om att marinverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv skall omvandlas till statligt bolag från den 1 juli 1961 samt att örlogsvarven i Stockholm och Göteborg från samma tidpunkt skall anpassas efter de riktlinjer som 1953 års örlogsvarvsutredning framlagt. — Frågan om örlogsvarvens organisation och ställning har länge varit föremål för utredningar och överväganden. År 1953 tillsatte försvarsministern efter Kungl. Maj:ts bemyndigande ovannämnda örlogsvarvsutredning, vilken framlade sitt betänkande år 1957. Majoriteten önskade rent militära varv, vilkas huvuduppgift i fred alltjämt skulle vara underhåll samt ombyggnader och moderniseringar av marinens fartyg. Nybyggnader samt icke marina arbeten borde endast förekomma för att hålla jämn sysselsättning eller av andra skäl, t. ex. för att bygga prototyper. Två av utredningens ledamöter reserverade sig och yrkade att örlogsvarvens marinverkstäder skulle ges självständig ställning och organiseras som bolag eller statligt affärsverk. Eftersom reservationen inte var helt genomarbetad erhöll försvarsministern Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att utreda förutsättningarna för civil varvsdrift i Karlskrona. Denna s. k. Karlskrona-varvsutredning avgav sitt betänkande i april 1959, vilket utmynnade i att tillräckliga förutsättningar icke ansågs föreligga för civil varvsdrift i Karlskrona i någon för organisationen avgörande omfattning. Beredningen inom försvarsdepartementet av örlogsvarvsfrågan resulterade i en promemoria i mars 1960. I denna föreslogs att marinverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv skulle ombildas till statligt aktiebolag med inriktning mot civil produktion samt att övriga två örlogsvarv skulle organiseras i huvudsaklig anslutning till 1953 års örlogs-varvsutrednings förslag. Departementet ansåg att frågan om den framtida produktionsinriktningen vid Karls-kronavarvet ”icke får betraktas uteslutande som ett militärt problem”. Särskild vikt ansågs böra fästas vid arbetsmarknadsläget och de näringspolitiska förhållandena i östra Blekinge. Med hänvisning till att vissa förutsättningar borde föreligga att vid sidan av arbeten för marinen driva en industri med inriktning mot mekanisk verkstad föreslogs ett investeringsprogram på cirka 27 miljoner kronor. Trots flera sakkunniga remissinstansers invändningar mot att någon marknadsundersökning icke legat till grund för investeringsprogrammet och att dess kostnader förefaller lågt beräknade skrevs sedan propositionen i allt väsentligt lika som promemorian. Med anledning av propositionens förslag väcktes motioner från högern, centerpartiet och folkpartiet med förslag till modifierade eller helt andra lösningar i fråga om Karlskronavar-vets framtida organisation. Statsutskottets socialdemokrater och några folkpartister tillstyrkte en i förhållande till propositionen något modifierad skrivning. Bl. a. skulle en bolagsstyrelse tillsättas snarast interimistiskt för att få tillfälle att påverka investeringsmedlens utnyttjande. FLYGVAPNET Av major GÖSTA NORRBOHM 'T'ill ny chef för flygvapnet efter generallöjt-* nant Axel Ljungdahl, som den 1 juli avgick med pension, utnämndes generallöjtnant Torsten Rapp, tidigare souschef för flygförvaltningen. Den senaste versionen av det helsvenska överljudsjaktplanet Saab J 35 B ”Draken” överskred den 14 januari dubbla ljudhastigheten i planflykt. Förare under Mach 2-flygningen var provflygaren vid Saab kapten E. Dahlström. I mitten av mars genomfördes en större luftförsvarsövning inom östra Mellansverige. I denna övning deltog för första gången ett mindre förband J 35 ”Draken”, utrustad med jaktrobo ten ”Sidewinder”. Förbandet tillhörde Bråvalla flygflottilj F 13 utanför Norrköping, som därmed fått Västeuropas modernaste jaktplan i tjänst. I början av april månad tillkännagavs att Tunisien hos den svenska regeringen förhört sig om möjligheterna att från Sverige erhålla ett begränsat antal flyglärare och tekniker för upprättande av en flygskola i Tunis. På grundval av privata kontrakt anställdes senare begärd personal från flygvapnet i tunisisk tjänst och utbildningen av 15 tunisier påbörjades vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. Tunisiska flyg- 85