Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frödingsjubileet. Av Urban Stenström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖDINGSJUBILEET
Av URBAN STENSTRÖM
Vem är Sveriges mänskligaste diktare? Buden
är kanske flera, men för Harry Martinson
kan bara Gustaf Fröding komma i fråga.
”Hur jag än letar i mitt minne kan jag inte
hitta någon diktare som är allmänmänskligare
än Fröding”, förklarade Martinson i ett tal som
han höll från trappan, den berömda
släkttrappan, på Gunneruds herrgård i Värmland.
Gustaf Fröding föddes den 22 augusti 1860.
och på många platser i Värmland stod man
därför under året inför problemet att fira
hundraårsminnet av hans födelse. Man vågar
nog kalla firandet för ett problem. Tidigare
hade värmlänningarna firat Selma Lagerlöfs
hundraårsminne under storslagna former, men
det var kanske på sätt och vis enklare.
Selma Lagerlöf accepterade ställningen som
diktardrottning och kunde ta emot ett
Nobelpris utan alltför stor vånda. Men Fröding var
en annan natur. Alla i Värmland måste ha haft
på känn att ”brackiotisk” högtidlighet till varje
pris måste undvikas. Ordet ”brackiotisk” är
Frödings eget.
Riksdagsman Leif Cassel, den nuvarande
innehavaren av Gunnerud, var en av
drivkrafterna bakom festligheten på Gunnerud den 21
augusti, och han hade försäkrat sig om endast
en talare, Harry Martinson. Det var
betecknande att Martinson dröjde med sitt tal så
länge det gick medan flera tusen människor
njöt av sommarens fullhet och Birgitta
Valbergs diktuppläsning. Martinson hade inte
skrivit ned ett enda ord. Han improviserade
alltsammans, och det var bara en mening som lät
uttänkt på förhand: ”Han kämpade som en
man för rätten att vara sann”.
Den satsen kunde verkligen tillämpas på
Fröding.
Några dagar senare, den 30 augusti, var det
Karlstads tur att hylla Fröding. Det skedde i
det nybyggda gymnasiet, men också där
anslogs en inofficiell ton. Författaren Tage Aurell
och professor Henry Olsson utgick i sina tal
från samma personliga minne, den dag 1911 då
Karlstad underrättades om Frödings död.
Ett par stipendier ströddes över nutidens
snillen. Aurell fick Karlstads stads stipendium på
3 000 kr., och litet senare på hösten fick Nils
Ferlin Värmlands läns landstings stipendium på
7 000 kr.
Krönikespel framfördes i Brunskog och
Mangskog, två socknar med Frödingsminnen,
Värmlands museum ordnade en stor
Frödings-utställning, och nya böcker om Fröding kom ut.
Kanske vågar man säga att jubileet röjde ett
något avtagande intresse för Fröding som
taktfast versvirtuos. Men samtidigt uppkom ett helt
nytt intresse för hans experiment i en
fullkomligt modern stil, t. ex. i Nedanförmänskliga
visor.
Och dessutom klargjorde jubileet att Fröding
numera räknas till de författare som vi aldrig
kan få veta för mycket om. Som psykologiskt
och psykiatriskt studiematerial är han lika
outtömlig som Strindberg. Det är människosjälen
själv som man studerar när man utforskar
Frödings privataste hemligheter — människosjälen
när den har det som svårast.
Harry Martinson talar inspirerat och utan
manuskript på minnesfesten vid Gunneruds gård.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 27 00:03:09 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1960/0127.html