- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettioåttonde årgången (händelserna 1960) /
127

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frödingsjubileet. Av Urban Stenström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÖDINGSJUBILEET Av URBAN STENSTRÖM Vem är Sveriges mänskligaste diktare? Buden är kanske flera, men för Harry Martinson kan bara Gustaf Fröding komma i fråga. ”Hur jag än letar i mitt minne kan jag inte hitta någon diktare som är allmänmänskligare än Fröding”, förklarade Martinson i ett tal som han höll från trappan, den berömda släkttrappan, på Gunneruds herrgård i Värmland. Gustaf Fröding föddes den 22 augusti 1860. och på många platser i Värmland stod man därför under året inför problemet att fira hundraårsminnet av hans födelse. Man vågar nog kalla firandet för ett problem. Tidigare hade värmlänningarna firat Selma Lagerlöfs hundraårsminne under storslagna former, men det var kanske på sätt och vis enklare. Selma Lagerlöf accepterade ställningen som diktardrottning och kunde ta emot ett Nobelpris utan alltför stor vånda. Men Fröding var en annan natur. Alla i Värmland måste ha haft på känn att ”brackiotisk” högtidlighet till varje pris måste undvikas. Ordet ”brackiotisk” är Frödings eget. Riksdagsman Leif Cassel, den nuvarande innehavaren av Gunnerud, var en av drivkrafterna bakom festligheten på Gunnerud den 21 augusti, och han hade försäkrat sig om endast en talare, Harry Martinson. Det var betecknande att Martinson dröjde med sitt tal så länge det gick medan flera tusen människor njöt av sommarens fullhet och Birgitta Valbergs diktuppläsning. Martinson hade inte skrivit ned ett enda ord. Han improviserade alltsammans, och det var bara en mening som lät uttänkt på förhand: ”Han kämpade som en man för rätten att vara sann”. Den satsen kunde verkligen tillämpas på Fröding. Några dagar senare, den 30 augusti, var det Karlstads tur att hylla Fröding. Det skedde i det nybyggda gymnasiet, men också där anslogs en inofficiell ton. Författaren Tage Aurell och professor Henry Olsson utgick i sina tal från samma personliga minne, den dag 1911 då Karlstad underrättades om Frödings död. Ett par stipendier ströddes över nutidens snillen. Aurell fick Karlstads stads stipendium på 3 000 kr., och litet senare på hösten fick Nils Ferlin Värmlands läns landstings stipendium på 7 000 kr. Krönikespel framfördes i Brunskog och Mangskog, två socknar med Frödingsminnen, Värmlands museum ordnade en stor Frödings-utställning, och nya böcker om Fröding kom ut. Kanske vågar man säga att jubileet röjde ett något avtagande intresse för Fröding som taktfast versvirtuos. Men samtidigt uppkom ett helt nytt intresse för hans experiment i en fullkomligt modern stil, t. ex. i Nedanförmänskliga visor. Och dessutom klargjorde jubileet att Fröding numera räknas till de författare som vi aldrig kan få veta för mycket om. Som psykologiskt och psykiatriskt studiematerial är han lika outtömlig som Strindberg. Det är människosjälen själv som man studerar när man utforskar Frödings privataste hemligheter — människosjälen när den har det som svårast. Harry Martinson talar inspirerat och utan manuskript på minnesfesten vid Gunneruds gård. 127

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 27 00:03:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1960/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free