Landshövding Erik Westerlind (längst t. v.), riksdagsmännen friherre Lennart Stiernstedt och Erik Gre-bäck står till fotknölarna i vattnet och lyssnar till lantbrukare Stig Lindés utläggning om skördeskadorna kring Upplandssjön Kölingen i september. begåvade professorer.” Eller så här i en sydsvensk tidning: ”Vem kan t. ex. garantera att den friställda arbetskraften får sysselsättning på annat håll? Avskaffas jordbruket efter professorns recept, så blir det miljarder kronor i nya varor som måste importeras. Vi har redan nu ett betydande importöverskott med åtföljande belastning av betalningsbalansen. Vår konsumtion av jordbruksprodukter motsvarar nästan hälften av den svenska totalexportens värde.” Den nya jordbruksutredning som 1959 års riksdag hade begärt i samband med 6-årsavtalet tillsattes i juni av jordbruksministern. Kommittén fick inte mindre än 21 ledamöter och som ordförande statsrådet C. H. Nordlander. För den nya utredningen blir arbetsuppgif terna mångahanda. Den skall draga upp riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken med beaktande av både ekonomiska, befolk-ningspolitiska och sociala synpunkter. Beredskapsfrågan skall ingående omprövas, heter det i direktiven, som också förordar att hänsyn skall tagas till verkningarna av Efta och den internationella handelspolitiska utvecklingen. För övrigt har det varit livligt på ”utred-ningsfronten”, vilket framgår av att fyra större betänkanden avlämnades under 1960. Den s. k. jordbrukshögskoleutredningen, som igångsattes 1959, har behandlat forskning, försök och undervisningsverksamheten vid Lantbrukshögsko-lan och Statens lantbruksförsök samt vid Aln-arpsinstitutet och den avslutades ungefär samtidigt med 1956 års skogshögskoleutredning 185