Esab och möjliggjorde vertikal svetsning nedifrån och uppåt med ett elektromagnetiskt klättrande svetshuvud. Inom textilindustrien hade konkurrensen från de syntetiska fibrerna medfört ett intensivt framstegsarbete. Arbeten pågick på förbättrad tålighet mot nedskrynkling genom fukt hos både ylle och bomull. Det arbetades också på helt nya metoder att framställa vävnader på annat sätt än genom det i och för sig ganska tidsödande vävningsförfarandet. Från Svenska textilforskningsinstitutet i Göteborg rapporterades sålunda viss framgång med arbetet på att med kemiska medel preparera ylle så att t. ex. herrkläder bättre skulle kunna motstå väta utan att skrynklas eller krympas. Kraft- och värmeteknik Elkraftförbrukningen fortsatte att stiga med ungefär 7 procent per år, motsvarande en fördubbling av förbrukningen på en tioårsperiod. De stora planerna på elektriska kraftanläggningar måste därför föras vidare, men livliga diskussioner förekom om hur man skulle balansera elkraftbehovet mot naturskyddssynpunkter. Arbeten med schaktning för tre stora kraftverk i Luleälvs källsjöar påbörjades liksom planering av ytterligare sex i Lilla Luleälv till en beräknad total kostnad av 1 500 milj. De relativt låga och fasta oljepriserna gjorde olje-eldade kraftverk mera konkurrenskraftiga i förhållande till vattenkraftverken, så mycket mer som dessa senare successivt måste ta i anspråk allt avlägsnare och mer svårutbyggda vattenfall. Samkörningen med de nordiska grannländerna — ett betydelsefullt sätt att spara kraftstationer, eftersom såväl vattenföring som konsumtion varierar på olika områden — tog ett steg fram genom överenskommelse med Norge om en 380 000-voltsledning mellan Borgvik i Värmland och Sarpsborg i Norge. Därmed skulle Danmark, Finland, Norge och Sverige bli sammanknutna i ett av världens största elkraftblock, representerande en samlad effekt på 20 000 MW. Nordiska förhandlingar pågick också om utnyttjande av Torne och Kalix älvar genom ett väldigt regleringsmaga-sin i anslutning till Torne träsk, som skulle avtappas genom tunnlar till Atlanten, med en koncentrerad fallhöjd på 345 meter. I det stora ångkraftverket i Stenungsund startade under året de två första aggregaten på vartdera 150 MW. Denna storlek innebar en fördubbling jämfört med tidigare största svenska aggregat. Ytterligare två aggregat med ännu högre kapacitet förbereddes. Pannor och turbiner hade levererats av Svenska maskinverken och Turbin a.-b. De Laval Ljungström. Ångpannorna hade med hänsyn till bergrumsförläggningen konstruerats liggande och med ett tryck av 140 at vid en temperatur på 535° och skulle avge inemot 500 ton ånga per timme. Turbinerna var av dubbelrotations-typ, uppdelade i högtrycks- och lågtrycksturbin med mellanöverhettning vid cirka 30 at till en temperatur av 520°. Verkningsgraden på det första aggregatet uppmättes till cirka 40 procent brutto. Stationen var i hög grad automatiserad, varför personalstyrkan kunde hållas låg. I Västerås påbörjades ett värmekraftverk avsett för stadens behov av värme och elkraft. I ett mindre kraftverk i Ätran byggdes Sveriges första s. k. rörturbinaggregat. I princip bestod detta av en horisontell kaplanturbin direkt kopplad till en generator på 4 250 kW. Generatorn var innesluten i ett spolformigt plåthölje kring vilket vattnet rinner. Fördelen med metoden var mindre krav på utrymme och lägre byggnadskostnader samt högre verkningsgrad genom den rakare väg vattnet får. Arbetena pågick på sammankopplingen av det franska och engelska elkraftnätet genom överföring av högspänd likström mellan Bou-logne i Frankrike och den engelska staden Lydd. De vitala delarna för omformningen av växelström till likström och därefter åter till växelström levererades av Asea, som också svarade för monteringsarbetena. Byggnadsteknik Den svensk-danska Öresundsbrokommissio-nen godkände ett av en teknikergrupp utarbetat förslag avseende olika broalternativ. För alternativet Malmö—Köpenhamn beräknades en kostnad av 565 milj. kr. utan järnvägsbro och 975 milj. kr. med sådan bro, medan alternativet Hälsingborg—Helsingör beräknades till 525 resp. 700 milj. kr. Någon tidsplan för när bron kunde färdigställas angavs ej, men gissningsvis nämndes år 1980. Ett stort broprojekt fullbordades i och med att broleden från fastlandet vid Stenungsund i Bohuslän över tre öar fördes fram till Tjörn. Broförbindelserna bestod av en balkbro till 199