sprängts ur, varigenom erhölls bl. a. en reaktorhall med 40 meters höjd, 50 meters längd och 17 meters bredd. Genom att gjuta med betong mot berget och klä betongen med sammansvetsad plåt erhöll man en helt gastät inklädning. Själva reaktortanken hade en ytterdiameter av 4,7 meter och en vikt av 63 ton. Locket, en av de tyngsta leveranser som gått från Degerfors järnverk, hade en diameter på 4,9 meter och en tjocklek av över 1 meter och vägde 78 ton. Även värmeväxlarna och varmvattenledningar samt tunnelsprängningar för framföring av varmvattnet till i första hand Farsta och sedan till Hökarängen och Gubbängen utgjorde omfattande ingenjörsarbeten. Den under OEEC:s regi drivna reaktorn i Haldcn i Norge startade och producerade för första gången ånga för Industrikoncernens såg-bruksförenings ångcentral. Värmeeffekten var 2 000 kW. I Västtyskland hade stora ansträngningar gjorts för att ta igen den tid som förlorats genom att landet inte förrän 1955 hade fått börja att syssla med kärnforskning. Fem forsknings-reaktorer fanns nu uppförda och fem var under byggnad. Den första atomkraftstationen, byggd i samarbete med ett amerikanskt företag, kunde under året köras i gång. Den hade en effekt av 15 000 kW men denna skulle senare kunna fördubblas. Anbud har begärts från flera företag på en ävenledes i samband med ett amerikanskt företag utvecklad, organiskt modererad reaktor arbetande med uran, anrikat till cirka 2 procent. Enligt tysk uppfattning vore en sådan mera lönsam i civil fartygsdrift än de tryckvattenreaktorer, som förekom i såväl amerikanska som sovjetiska fartygskonstruk-tioner. Av skäl som tidigare antytts företogs en rätt betydande inskränkning av det engelska atomkraftprogrammet. Tidigare hade man siktat på 5 000 å 6 000 MW elkraft år 1966 men av de uppgifter som lämnades föreföll det som om denna kapacitet skulle kunna uppnås först 1970. Även det sameuropeiska Euratompro-grammet fick vidkännas prutningar. I USA övergavs den tidigare tillämpade politiken att arbeta på ett stort antal olika reaktortyper, och man beslöt att i stället koncentrera sina resurser på utveckling av några av de längst komna typerna, nämligen tryckvatten-reaktorn, kokarreaktorn med och utan över- Efter ett dygnslångt koncentrerat förarbete kom Studsviksreaktorn i gång 4 maj. Bilden ger en uppfattning om reaktorbassängen. I nedre högra hörnet reaktortanken. Mannen till vänster arbetar med ett specialverktyg som konstruerats för hantering av bränsleelement under vatten i bassängen. 203