Det 1,35 meter tjocka locket för reaktortanken i Ågesta, tillverkat i Degerfors. effektfarkosterna, Mefa, som vilar på en luftkudde, åstadkommen av starka fläktar runt farkostens reling och som alltså är en luftfarkost, som på låg höjd går fram över både mark och vatten. Saab gjorde en utredning om denna farkosttyps möjligheter, bl. a. med hänsyn till skärgårdstransporter över såväl land som vatten med snö, is och isrännor. A tomenergi Den osäkerhet som sedan flera år rått beträffande möjligheterna för utbyggnad av atomenergi blev bestående även under 1960. Tidigare gjorda ekonomiska kalkyler rubbades av det låga oljepriset som föreföll bli bestående liksom också av förbättrad tillgång på kol. Härtill kom att man alltjämt hade otillfredsställande kunskaper om egenskaperna hos vissa nya material, såsom zirkonium och andra ämnen som är väsentliga i atomanläggningar. Å andra sidan hade tillverkningen av uran utvecklat sig gynnsamt. Världsproduktionen var uppe i 40 000 ton per år, vilket översteg den tillfälliga efterfrågan. Atomenergiutvecklingen var i alla länder alltjämt starkt beroende av statligt stöd. Av de nära 200 miljoner för forskning och projekt, som a.-b. Atomenergi och Vattenfallsstyrelsen begärt för budgetåret 1960/61, beviljades omkring 140 miljoner kronor. Denna prutning innebar bl. a. att statliga medel undandrogs den reaktor av utländsk typ som dryftats för atomkraftkonsortiet Krångede a.-b:s anläggning i Simpevarp. Arbetena med R 3/Adam, d. v. s. kraft- och värmeverket i Ågesta, kunde dock pågå oförhindrat. Det ansågs innebära en mycket värdefull erfarenhet för svenska tekniker att i detalj få arbeta med alla värmetekniska problem från reaktorns bränsleelement till bostadsuppvärm-ningen liksom med alla reaktorfysikaliska problem, såsom reaktivitetsberäkningar, kontroll-stavsinverkan, utbränningsfrågor, säkerhetsfrågor o. s. v. Sprängningsarbetet för anläggningen var klart vid årets början. Det hade pågått sedan 1957 och totalt hade 80 000 kbm berg 202