Det mest expansiva inslaget i den brittiska ekonomien kom från investeringarna inom näringslivet som synes ha ökat med 15 å 20 volymprocent i förhållande till 1959. Nämnas må även att den privata konsumtionen trots begränsningarna i avbetalningshandeln kom att ligga på en högre nivå än föregående år. Inte desto mindre beräknades preliminärt ökningen av den brittiska bruttonationalprodukten ha varit mycket måttlig mellan 1959 och 1960. Inom industrin var aktiviteten särskilt hög inom stål-och verkstadssektorerna. Bilindustrien liksom en del andra tillverkare av varaktiga konsumtionsvaror måste dock företa inskränkningar i produktionen mot årets slut. Stor uppmärksamhet ägnades under året utvecklingen av utrikeshandeln. Slutfacit blev en ökning av den brittiska importen med ej mindre än 14 procent (till 4 559 milj, pund), medan exportstegringen stannade vid 6 procent (till 3 536 milj. pund). En stor del av exportökningen hänförde sig till första kvartalet. För att stimulera britterna till ökade exportansträngningar satte regeringen igång med exportkampanjer och tillsatte ett särskilt exportråd för Europa. Trots den förhållandevis ogynnsamma utvecklingen av handelsbalansen förblev valutareserven i stort sett oförändrad. Orsaken var bl. a. att ”hot money” strömmade till penningmarknaden i London från USA. Arbetslösheten sjönk i maj till omkring 1,5 procent, på vilken låga nivå den synes ha stannat under resten av året. Livlig inhemsk investeringsverksamhet och hög efterfrågan från exportmarknaderna bidrog till hög aktivitet inom Västtysklands näringsliv även under 1960. Konsumtionen steg emellertid inte så mycket som man i och för sig skulle kunnat vänta. Kraftiga avtalsmässiga löneförhöjningar i förening med en viss löneglidning, som följt med den allt akutare bristen på arbetskraft, bidrog emellertid till ökad köplust bland den tyska allmänheten under senare delen av året. Exporten beräknades preliminärt ha ökat med 15 procent i värde. Importen synes emellertid ha stigit ännu mer eller med 20 procent, något som bidrog till att dämpa inflationstrycket. För 1960 som helhet beräknas ökningen av den västtyska bruttonationalprodukten ha blivit minst lika stor som under 1959, eller 6,5 procent. Bristande kapacitet förorsakade att stegringen avtog under årets lopp. Störst var ökningen inom industrien (10 å 12 procent) och en särskilt kraftig uppgång noterades för kapi- Vid Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssam-mankomst överlämnades akademiens stora guldmedalj till professor Gudmund Borelius (sittande) samt guldmedaljer till fr. v. civilingenjör Sten Brännfors, överingenjör Erik Svenke och fil. mag. Ulf Lange fors. (Se sid. 205.) talvaruindustrierna, medan stegringen inom livsmedels- och njutningsmedelsindustrierna stannade vid ett par procent. Den tyska valutareserven fortsatte att stiga trots betydande tyska krediter till bl. a. de underutvecklade länderna. I slutet av året uppgick den tyska riksbankens (Bundesbank) innehav av guld och valutor till 31 miljarder DM, vilket var omkring 1/3 mer än vid samma tid ett år tidigare. Enligt vid slutet av året föreliggande beräkningar skulle överskottet i bytesbalansen ha bidragit med 4,7 å 4,8 miljarder DM till förstärkningen av valutareserven samt kapitalinströmningen med (netto) 3 å 3,5 miljarder. I juni höjde Bundesbank diskontot med 1 procent till 5 procent. Den 10 november sänkte man emellertid ånyo till 4 procent, i första hand för att förhindra en fortsatt inströmning 14 209