Som nämnts beräknas den privata konsumtionen inte ha stigit med mer än 2 procent från 1959 till 1960. Störst ökning uppvisade konsumtionen av tobak samt bränsle och lyse. Också utgifterna för fordon synes ha stigit avsevärt (7 procent i värde och 4 procent i volym) trots att många passat på att köpa bilar i slutet av 1959 för att slippa omsättningsskatt. Konsumtionspriserna steg från december 1959 till samma månad 1960 med 3,9 procent, varav omkring 3 procent beräknas ha hänfört sig till den allmänna varuskatten. Pressade vinstmargi naler anses verksamt ha bidragit till att begränsa prisstegringarna. Den totala lönesumman beräknas ha stigit med något sådant som 10 procent. Härtill bidrog en höjning av avtalslönerna med 5 procent, löneglidningar med drygt 2 procent och utbetalningar till huvudsakligen tjänstemän i samband med övergången till ATP med 1,5 procent. Arbetslösheten uppgick i december till 1,4 procent vilket torde vara den lägsta decembersiffra som redovisats under 1950-talet. Utrikeshandel och sjöfart Exporten ökade under 1960 med 1 861 milj, kronor till 13 285 milj, kronor. Kraftiga ökningar (20—25 procent) kunde noteras för järnmalm, stål, trävaror och papper, men uppgån- Västeråsaren Stig Jansson kollar att den Asea-byggda reaktorn för likströmsförbindelsen med England är rätt monterad på fransk mark. gen var betydande över så gott som hela linjen. Fartygsleveranserna liksom jordbruksexperten blev dock värdemässigt i det närmaste oförändrade. Också för importen, som steg med 2 400 milj, kronor till 14 888, var stegringen genomgående. Särskilt stor var emellertid importstegringen för ”oädla metaller” (45 procent), kemiska produkter (20 procent), flygplan och även textilvaror och olja, medan bilar och livsmedel endast visade en mindre uppgång. Importansvällningen' torde delvis ha kunnat förklaras med lagerpåfyllnad. Så gott som hela exportökningen föll på Västeuropa, där den både absolut och relativt fördelade sig ganska jämnt mellan De sex och De sju (föregående år hade ökningen varit flera gånger större till sex-statsgruppen). På importsidan noterades markanta ökningar i förhållande till USA (maskiner, flygplan, kemikalier m. m.) och även Västtyskland. Importöverskottet, som enligt ovan angivna siffror utgjorde 1 603 milj, kronor, synes trots högre nettoinkomster från den utrikes sjöfarten (1 150 milj, kronor, eller cirka 75 miljoner kronor mer än under 1959 enligt preliminära kalkyler) ha lett till ett underskott i bytesbalansen av storleksordningen 450—500 milj, kronor. Den faktiska minskningen i valutareserven stannade emellertid vid 159 milj, kronor (till 2 888 milj, kronor), varför vi också under 1960 måste ha haft en betydande positiv så kallad förskjut-ningspost. Sjöfartsåret 1960 kännetecknades av en något fastare marknadstendens efter de ur sjöfartssyn-punkt dystra åren 1958—1959. Förbättringen återspeglades bl. a. i Kommerskollegii tramp-fraktindex som steg från 114 till 125 (1948= 100) eller med 10 procent. Det till svenska hamnar ankomna lasttonnaget utgjorde 17,7 milj, nettoregisterton mot 16,1 milj, ton under 1959. Av detta var 33,7 procent svenskt (mot 35,2 procent år 1959). 212