- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettioåttonde årgången (händelserna 1960) /
218

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolfrågor. Av direktör H. Bertil Lidgard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vasa läroverks lag i Göteborg vann i radions ”Vi som vet mest” finalen 25 februari mot Norrköpings läroverk. Fr. v. Lasse Sköld, Christer Wiberg och Lennart Hedström samt prisutdelaren Sven Jerring. SKOLFRÅGOR Av direktör H. BERTIL LIDGARD Mot slutet av 50-talet kännetecknades den offentliga skoldebatten av en viss avmattning. 1957 års skolberedning hade fått sig anförtrodd uppgiften att på grundval av föreliggande material och med utgångspunkt från egna utredningar framlägga förslag om enhetsskolans slutliga utformning. Arbetet skedde med siktet inställt på en riksdagsbehandling tidigast 1962. Förutsättningarna var alltså egentligen ganska goda för ytterligare något år av välbehövlig avspänning inom skolområdet, när diskussionen om högstadiets struktur blossar upp i början av 1960 och det — ofta i anslutning till det s. k. Österåkerssystemet — mer eller mindre övertygande argumenteras för en tidigare eller senare differentiering. Dessa diskussioner togs av skolberedningen till intäkt för att i anslutning till sitt sommarsammanträde i Visby offentliggöra en kommuniké om sina planer. Enligt ordföranden, statsrådet Edenman, ville man åtminstone delvis dämpa en ganska inflam merad skoldebatt och ett omfattande ryktes-sprideri om vad utredningen skulle komma fram till för resultat. Till en början förvillades också den allmänna opinionen av det förhållandet att skolberedningen, som ju är parlamentariskt sammansatt, kunnat enas om en principståndpunkt rörande även en så pass känslig fråga som högstadiets utformning. Från höger till vänster rådde en anda av tillfredsställelse över att skolberedningen med sin Visbykommuniké lyckats skapa ett slags ”skolfred”, och gamla kämpar på skol-fronten tyckte enligt egen uppgift, att det hela kändes en smula tomt. Allteftersom tiden gick och skolberedningens ledning och andra närstående lagt ut texten, började det bli klart, att även om Visbybeslutet var en kompromiss mellan olika ståndpunkter, så var av naturliga skäl inte ställningstagandena så utförligt preciserade, att inte olika tolkningar var möjliga. Enligt skolberedningens egen kommuniké innebär Visbybeslutet till en början att bered 218

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 27 00:03:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1960/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free