Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolfrågor. Av direktör H. Bertil Lidgard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vasa läroverks lag i Göteborg vann i radions ”Vi som vet mest” finalen 25 februari mot Norrköpings
läroverk. Fr. v. Lasse Sköld, Christer Wiberg och Lennart Hedström samt prisutdelaren Sven Jerring.
SKOLFRÅGOR
Av direktör H. BERTIL LIDGARD
Mot slutet av 50-talet kännetecknades den
offentliga skoldebatten av en viss
avmattning. 1957 års skolberedning hade fått sig
anförtrodd uppgiften att på grundval av
föreliggande material och med utgångspunkt från egna
utredningar framlägga förslag om enhetsskolans
slutliga utformning. Arbetet skedde med
siktet inställt på en riksdagsbehandling tidigast
1962.
Förutsättningarna var alltså egentligen
ganska goda för ytterligare något år av
välbehövlig avspänning inom skolområdet, när
diskussionen om högstadiets struktur blossar upp i
början av 1960 och det — ofta i anslutning till
det s. k. Österåkerssystemet — mer eller mindre
övertygande argumenteras för en tidigare eller
senare differentiering. Dessa diskussioner togs
av skolberedningen till intäkt för att i
anslutning till sitt sommarsammanträde i Visby
offentliggöra en kommuniké om sina planer.
Enligt ordföranden, statsrådet Edenman, ville
man åtminstone delvis dämpa en ganska
inflam
merad skoldebatt och ett omfattande
ryktes-sprideri om vad utredningen skulle komma
fram till för resultat.
Till en början förvillades också den allmänna
opinionen av det förhållandet att
skolberedningen, som ju är parlamentariskt sammansatt,
kunnat enas om en principståndpunkt rörande
även en så pass känslig fråga som högstadiets
utformning. Från höger till vänster rådde en
anda av tillfredsställelse över att
skolberedningen med sin Visbykommuniké lyckats skapa
ett slags ”skolfred”, och gamla kämpar på
skol-fronten tyckte enligt egen uppgift, att det hela
kändes en smula tomt. Allteftersom tiden gick
och skolberedningens ledning och andra
närstående lagt ut texten, började det bli klart, att
även om Visbybeslutet var en kompromiss
mellan olika ståndpunkter, så var av naturliga
skäl inte ställningstagandena så utförligt
preciserade, att inte olika tolkningar var möjliga.
Enligt skolberedningens egen kommuniké
innebär Visbybeslutet till en början att
bered
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 27 00:03:09 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1960/0218.html