USA:s nye president John F. Kennedy. Vicepresident Lyndon B. Johnson. PRESIDENTVALET I USA Av redaktör PER PERSSON Presidentvalet i Förenta staterna den 8 november gav till resultat att demokraternas kandidat senator John Kennedy från Massachusetts segrade ytterligt knappt över Eisenho-wers utkorade ”kronprins” Richard Nixon. Striden var så jämn att man först den 19 december, då elektorskollegiet sammanträdde för att formellt utse den nye presidenten, med bestämdhet kunde fastslå vem vinnaren var. Elektorerna gav Kennedy 303 röster mot Nixons 219 och senator Harry Byrds 15. I själva verket blev dock Kennedy en ”minori-tetspresident” eftersom han fick mindre än hälften av antalet avgivna röster. Han erövrade 34,2 miljoner eller 49,7 procent och Nixon 34,1 miljoner och 49,6 procent. De resterande 0,7 procenten av de 68,9 miljonerna röstande i landet — omkring 62 procent av de röstberättigade — gick till ett par kandidater för obetydliga och mera kuriosabetonade partier. Kennedys hårfina marginal över Nixon vad antalet röster beträffar var endast 111 957. Så knappt har inte någon seger vunnits i ett amerikanskt presidentval sedan demokraten Grover Cleveland slog republikanen James Blaine med 29 209 röster anno 1884. Rösträknandet nu under dygnen efter slaget blev också det mest spännande valevenemanget sedan dramat mellan Woodrow Wilson och Charles Evan Hughes 1916 då Hughes gick till sängs två dagar efter valet övertygad om att han var president — bara för att vakna upp och finna att det var han inte. I det samtidiga kongressvalet den 8 november behöll demokraterna kontrollen i båda husen fast med något minskad majoritet. I senaten fick demokraterna 64 platser och republikanerna 36. I representanthuset erövrade Kennedys parti 260 mandat medan republikanerna fick nöja sig med 177. Den konservativa koalitionen av republikaner och sydstatsdemokrater, som dominerade kongressen de senaste åren, stärktes något. Partiernas nominering av sina presidentkandidater under sommarens konvent i Chicago och Los Angeles innebar vad republikanerna beträffar inget problem. Vicepresident Richard Nixon hade under drygt sju år under Eisen-hower i Washington väl befäst sina politiska ställningar både i huvudstaden och ute i lan 355