En av Europas längsta broar blev färdigbyggd mellan fastlandet och staden Tromsö i Nord-Norge. Bilden är tagen sista maj med de snövita fjällen i bakgrunden. Bron är 3 km lång och en stor turistattraktion. NORGE Av redaktör ODDVAR ERIKSTAD Norges regering 1960: Einar Gerhardsen, statsminister. Halvard Lange, utrikesminister. Nils Handal, försvarsminister. Arne Skaug, handelsminister. Petter Jacob Bjerve, finansminister. Kjell Holler, industriminister. Nils Lysö, fiskeriminister. Einar Wöhni, lantbruksminister. Gunnar Böe, pris- och löneminister. Trygve Bratteli, kommunikationsminister. Gudmund Harlem, socialminister. Helge Sivertsen, kyrko- och undervisningsminister. Aase Bjerkholt, statsråd för familje- och konsumentfrågor. Andreas Cappelen, kommunal- och arbetsminister. Norge hade under 1960 i hög grad nytta av den allmänna högkonjunktur, som präglade Västeuropa, med ökad press på sysselsättningen och produktionen. De politiska kriserna på det internationella planet — varav några berörde Norge direkt — skapade naturligtvis en viss osäkerhet men bidrog samtidigt till att stimulera enstaka industrier. Vid årets slut kunde den nye finansministern, tidigare chef för Statistiska centralbyrån, P. J. Bjerve fastslå att 1960 ekonomiskt sett varit det bästa året efter frigörelsen 1945. Efter en allvarlig tendens till arbetslöshet i anläggnings-och byggnadssektorerna och vissa inskränkningar i den inhemska industrien 1958 och delvis 1959 var det inga svårigheter 1960 för de växande ungdomskullarna att finna arbete. Kullarna blev inte heller så stora som man trott, ty det visade sig att ungdomarna i starkt ökad grad sökte högre utbildning. Ändock lade in dustrien beslag på 11 000 fler personer första halvåret än motsvarande tid året innan. Industriproduktionen visade en uppgång på cirka 8 procent och stegringen var särskilt markant första halvåret. Detta var en återverkan av de betydligt bättre avsättningsförhållandena för den norska exportindustrien. Med basåret 1955 satt som 100 var således norsk pappers-produktions indextal i maj 1960 126 mot 107 samma tid året innan. Den kemiska industrien låg på 121 mot 118. Dåliga tider var det däremot för konservindustrien med ett indextal på blott 47. Detta berodde dock på att råvarubristen var i det närmaste katastrofal för vissa delar av denna näringsgren. Den ökade aktiviteten följdes av en stor varuimport och det rådde ökad sysselsättning och omsättning inom varuhandeln. Importen låg de tre första kvartalen hela 20 proc, högre än motsvarande tid 1959, och ökningen var särskilt koncentrerad till maskiner och transportmedel — bl. a. på grund av att bilransoneringen upphävdes under året. Detaljhandelsomsättningen steg med omkring 7 procent mot året innan med särskilt stark ökning för speciella, inhemskt producerade artiklar som möbler och TV-apparater. Också på andra områden av den egna industrien gav den ökade köpkraften betydande utslag. Textil- och konfektionsin-dustrien visade således ökning på 10 resp. 18 procent och visade sig kunna motstå den utländska konkurrensen bättre än många väntat. Livsmedelsindustrien ökade sin totala produktion med 8 procent. Osäker var däremot ännu situationen för sjö 24 369