Nye jordbruksministern Eric Holmqvist avger statsrådsförsäkran, som förestavas av justitieminister Kling. INRIKESPOLITISK ÖVERSIKT Av redaktör ERIK LARSSON År 1961 blev som väntat ett politiskt mellanår. Känslostormarna från valåret 1960 hade dämpats, och debatterna i riksdagen kom att föras med sakliga argument. Lugnet berodde delvis på att några stridsfrågor av det verkligt stora formatet aldrig stod på dagordningen, även om riksdagsbesluten var långtifrån betydelselösa. De överraskande manövrerna lyste också med sin frånvaro, dock med ett undan tag — höstriksdagens skatteproposition som tillkommit under sekretessbelagd medverkan av centerpartiet. Detta ärende drog också upp den ständigt aktuella frågan om den borgerliga oppositionens möjligheter till samarbete. I 1960 års riksdag, som i övrigt saknade en röd tråd, blev oppositionspartiernas inbördes förhållande och deras relationer till den socialdemokratiska regeringen föremål för ett mycket stort intresse. En ny rekordbudget När riksdagen samlades till sin vårsession, var sammansättningen 58 h (19 i första kammaren + 39 i andra), 55 cp (21 + 34), 72 fp (32+40), 191 s (77+114) och 7 k (2+5). Inför denna församling lade finansminister Gunnar Sträng fram en driftbudget med rekordsiffror — inkomster på i runt tal 16,5 miljarder och utgifter på 15,9 miljarder kr. Kapitalbudgeten upptog ett lånebehov på 1 441 miljoner, vilket dock väntades sjunka till 1 050 miljoner genom beräknade inkomstförstärkningar och driftbudgetöverskott. Driftbudgetens överskott var upptaget till brutto 592 miljoner men minskades genom avsättning till budgetutjämningsfonden och minskning i reservationsmedlen till netto 242 miljoner kr. Av huvudtitlarna ökade den ecklesiastika mest, eller med 292 miljoner, varav dock endast 62 miljoner föll på icke automatisk stegring. Nyheter här var 16 miljoner, till ökat 46