Högerns avgångne partiledare Jarl Hjalmarson. utskottet reserverade sig de borgerliga för en högermotion att 7 miljoner skulle utgå i form av särskilt anslag på budgeten och resten tas av prisregleringsmedel. Den reservationen avslogs i första kammaren med 72 röster mot 60 och i andra med 108 röster mot 99. Den kanske största nyheten på jordbruks-huvudtiteln var emellertid tillkomsten av ett permament skördeskadeskydd, och i propositionen begärdes för det följande budgetåret 12,7 miljoner, varav 2,7 miljoner skulle gå till administration m. m. och 10 miljoner till skadeersättningar. Dock under förutsättning att jordbrukarna själva tillsköt minst 20 miljoner. Självrisken beräknades motsvara i genomsnitt 135 kr. per hektar eller c:a 15,5 proc, av det normala skördevärdet, och det minsta totala beloppet för skördeskador föreslogs till 100 kr. Förslaget, som fick ett i stort sett välvilligt mottagande, godkändes i båda kamrarna, medan en reservation för någon form av skördeskade-lån avslogs i andra kammaren med 137 röster mot 65, 2 avstod från att rösta och 28 var frånvarande, och i första kammaren med 86 —36. Under debatten uttryckte hr Hansson i Skegrie (cp) sin glädje över att skördeskade-skyddet fick mer försäkringsmässiga former. Hr Hæggblom (h) var orolig för den stora självrisken och fick instämmande av partikollegan hr Hedin. LKAB-fonder Den för riksdagen långt ifrån okända frågan om LKAB-aktierna kom tillbaka också i år genom en motion av hrr Magnusson i Borås (h) och Sjönell (fp) m. fl.; deras önskemål gick ut på att närmare hälften av aktierna skulle spridas till en vidare allmänhet. En första post på 100 miljoner borde kunna bjudas ut ganska snart, menade de. Riksdagen sade emellertid liksom tidigare nej, och SvD konstaterade, att ”socialdemokraterna varken kan eller vill förstå att de framförda förslagen skulle kunna få stor betydelse för sparande och kapitalbildning”. LKAB-namnet aktualiserades emellertid ännu en gång under vårriksdagen genom finansminister Gunnar Strängs motion om bildandet av två stora fonder genom avsättning av en del av statens vinst på malmbrytningen. Därigenom ville han tillmötesgå norrländska önskemål om att mer av avkastningen av naturtillgångarna skulle komma invånarna till godo. Avsättningen till fonderna föreslogs uppgå till 25 miljoner kr. om året sammanlagt och högst under en femårsperiod, varefter frågan skulle prövas på nytt. Av det årliga beloppet skulle högst 15 miljoner gå till Norrlandsfonden och 10 till malmfonden. Syftet med Norrlandsfonden var att främja näringslivets utveckling, medan malmfonden skulle stödja teknisk och naturvetenskaplig forskning samt industriell utveckling. Under debatten i andra kammaren framförde hr Bohman i Stockholm högerpartiets synpunkter på frågan, när han talade mot specialdesti-nation av vinstmedel. ”Forskning och samhällsutveckling bör främjas med statliga medel och inte av fonder som står utanför riksdagens kontroll.” Så blev det emellertid. Förslaget bifölls i andra kammaren med 183 röster mot 30 och 3 nedlagda. Första kammaren hade redan tidigare bifallit propositionen. Poetisk kattdebatt Frågan om tamkattens tillvaro kom poesien att blomma upp i andra kammaren, som fick lyssna till ett anförande på hexameter av hr 56 Turesson (h). Han motiverade tredje lagutskottets inställning och kom med följande slutkläm: