Nye chefen för marinen, viceamiral Åke Lindemalm. om detta kunde inte vinnas, och så småningom fick överbefälhavaren bud att framlägga nya förslag enligt vissa prutningsalternativ. Han valde då att lägga fram ett obundet förslag, det s. k. ÖB 57, som syftade till att upprätthålla den av riksdagen 1948 anbefallda målsättningen. Dessutom framlades de tre prutnings-alternativen Adam, Bertil, Caesar, varvid en begränsning av målsättningen i alla tre fallen blev oundviklig. Efter den s. k. partiledaröver-enskommelsen föreslog Kungl. Maj:t och riksdagen beslöt i princip enligt det minst ogynnsamma prutningsalternativet, d. v. s. Adam. Detta blev 1958 års försvarsbeslut som trots de allvarliga beskärningarna inom alla försvarsgrenarna hade det goda med sig att försvaret för en treårsperiod fick en fast och stigande kostnadsram. Detta möjliggjorde en planmässig vidareutveckling av stridskrafterna. För att åstadkomma bakgrund till ett nytt försvarsbeslut tillsattes 1960 års försvarskommitté som egentligen endast tog ställning till kostnadsfrågorna. Kommitténs förslag innebar också i princip endast en förlängning av 1958 års beslut med två år under vilka år en sammanlagd besparing av 85 milj. kr. dock skulle åstadkommas. Samtidigt angavs att en viss osäkerhet kännetecknade underlaget för bedömning av utvecklingen varför mer vittgående beslut beträffande försvarets framtida utformning borde anstå. På grundval av kommitténs rekommendationer skrevs försvarsproposition och fattade riksdagen beslut för budgetåren 1961/62 och 1962/63. Ett nytt beslut måste således fattas vid vårriksdagen 1963 och underlag för proposition föreligga hösten 1962 varför också en ny försvarskommitté tillsatts 21/12 1961. Denna får som ordförande talman Thapper och som övriga ledamöter riksdagsmännen Gösta Bohman och Ivar Virgin (h), Ivar Johansson i Mysinge och Lars Eliasson i Sundborn (cp), Gustav Boija och Manne Ståhl (fp) samt Anselm Gillström och Sven Mellqvist (s). Det är mot denna bakgrund som de militära myndigheterna under 1961 har fått satsa mycket arbete för att möjliggöra att ÖB i början av 1962 framlägger ett fullständigt och genomarbetat förslag för ett långsiktigt beslut om försvarets inriktning och kostnader. Detta får tjäna som underlag för den parlamentariska beredningen och torde vara en förutsättning för att denna skall kunna bli färdig till hösten 1962. En annan mycket viktig utredning är 1960 års värnpliktskommitté där nye jordbruksministern Erik Holmqvist varit enmansutredare. Då han avgick i november klarlade han de principer vartill kommittén kommit, och dessa ansluter väl till de militära förslag som arméchefen tidigare presenterat och för vilket redogörelse lämnades i förra årsboken. Ny utredare har blivit riksdagsman Bengt Gustavsson (s). Beredskapen Det utrikespolitiska läget har gjort att de militära beredskapsfrågorna under andra hälften av året kommit i förgrunden. Åtgärder har vidtagits för att stärka både den långsiktiga beredskapen och den aktuella insatsberedskapen mot ett kuppanfall. På interpellation av nye högerledaren Gunnar Heckscher lämnade statsminister Erlander i riksdagen den 14 no 76 vember en utförlig redogörelse för totalförsvarets beredskap. Hans uppfattning var att beredskapen är tämligen god och gav också klart besked om regeringens fasta försvarsvilja. I samband med statsministerns svar avgav också representanter för högern, folkpartiet och centerpartiet deklarationer som gav uttryck för en enhällig uppslutning kring landets försvar.