Svensk militär insats i FN Den omfattande insatsen av svensk militär personal i FN:s tjänst i olika delar av världen har inte minskat under året. Särskilt krävande har verksamheten varit i det oroliga Kongo medan det på övriga platser — Gaza, Palestina, Kashmir, Korea — varit relativt lugnt. I Kongo pågick oroligheter vid årsskiftet 1960—1961. Bataljon Kjellgren fick bl. a. utföra en del eskortuppdrag för att söka hålla järnvägsförbindelsen mellan Elisabethville och Kaminabasen öppen. Under sådant uppdrag kom det till strider vid Luena i januari varvid tre svenskar sårades. Efter hand blev förhållandena lugnare men FN-personalen utsattes vid flera tillfällen för övergrepp och misshandel. I slutet av april tillfångatogs en svensk transportledningsgrupp, fänrik C. W. Bottiger, sergeant E. A. L. Åberg och sergeant L. T. Lied-gren samt två brittiska Ghana-officerare av kongolesisk trupp i Port Francqui. Sergeant Åberg lyckades genom en dramatisk flykt undkomma. De övriga torde ha blivit dödade. I början av juni avlöstes bataljon Kjellgren av bataljon Waern. Överste Kjellgren återvände för annan uppgift till Kongo. Det besvärliga läget för FN ledde till att huvuddelen av den svenska Gaza-bataljonen — drygt 400 man — i början av augusti överfördes till Léopoldville. I mitten av augusti befann sig totalt 1 345 man svensk militär i Kongo. I slutet av månaden besöktes de svenska styrkorna av försvarsstabschefen generalmajor Curt Göransson. I mitten av september sökte FN överta makten i Elisabethville genom att besätta nyckelpositioner i staden samt tillfångata Katangas utländska rådgivare och officerare. Därvid uppstod hårda strider i staden varvid major Gerard Gallon och soldat Bengt Lindau stupade. Flera svenskar sårades. Vid flygkatastrofen utanför Ndola omkom även fänrik Carl-Eric Rosén, furir Stig Hjelte och soldat Per Persson. Så småningom slöts stillestånd och striderna mellan FN-styrkorna och Katangagendarmeriet upphörde. Läget har sedan dess varit spänt och olika intermezzon inträffat. Bataljonen har fått ta huvudansvaret för ett flyktingläger för 30 000 baluba som ligger tätt intill bataljonens egen förläggning, och oroligheterna har varit koncentrerade till detta läger. December blev trots stilleståndet en orolig månad. Efter kränkningar av vapenvilan genom förde FN-styrkorna en väl planlagd offensiv och skaffade sig kontrollen över Elisabethville. Så småningom avstannade striderna och avlösning av den svenska bataljonen kunde efter fördröjningar ske. Sista delen av bataljon XII kom hem till Sverige på julafton. Under dessa strider stupade soldaterna Bruno Hallström, Sven Ivar Nilsson och Lars-Erik Öhrberg. Löjtnant Bror Sydstrand dödades vid en minexplosion. Vid årsskiftet hölls 11 svenskar som bortrövats i förvar av Katangagendarmeriet. I början på oktober förstärktes de svenska styrkorna med en flygstyrka om 5 st. jaktplan typ J 29 ”Tunnan”. Dessa har vid årsskiftet flerfaldiga gånger varit insatta för understöd av markoperationer och för skydd av FN-trans-porter utan att lida några förluster. Ett av de många bevis som framkommit på den svenska truppens disciplinerade och tappra uppträdande under striderna gavs genom att utländska förbandschefer föreslog 14 svenska soldater till tapperhetsmedaljer. Den från Gaza överförda bataljonen har tidigare i oktober återgått till Egypten och därefter avlösts av en ny bataljon till detta område. Nye chefen för flygvapnet, generallöjtnant Lage Thunberg. 77