Mode och Munin. Enligt marinplan 60 skall beståndet av fregatter tills vidare utökas genom en successiv ombyggnad av äldre jagare. Den sjunde fregatten, f. d. jagaren Malmö, inträdde i tjänst i slutet av år 1961 efter ombyggnad vid varvet i Karlskrona. Ombyggnaden innebär att torpedbestyckningen utbytts mot antiubåts-pjäser, att hydrofonanläggningen moderniserats samt att stridsledningen anpassats efter ubåts-jaktens krav. Även luftvärnsartilleriet har moderniserats. Den tredje komponenten i jakten efter ubåtar är helikoptern. I april undertecknade marinförvaltningen kontrakt om köp av ytterligare ett antal helikoptrar. Ett knappt halvår senare — den 4 september — invigdes den nyuppförda helikopterbasen vid Berga örlogsskolor. Därmed upphörde det provisorium som rått alltsedan helikoptrarnas införlivande med marinen i början på 50-talet. Man har nämligen varit hänvisad till trånga och otillräckliga utrymmen vid Bromma flygplats. Den nya basen är lämpligt belägen i närheten av marinens mest utnyttjade övningsområde på östkusten och fyller högt ställda krav i alla avseenden. Marinens flygskola, som f. n. svarar för all grundläggande utbildning av helikopterförare från samtliga försvarsgrenar, flyttade samtidigt från Norrtälje till Bergabasen. Ubåtsbärgningsfartyget Belos är en gammal trotjänare som levererades redan år 1885. Den ingick i Neptunbolagets bärgningsflotta och utnyttjades främst för internationella bärgningsuppdrag. På våren 1940 inträdde Belos i flottans tjänst. Efter en mindre ombyggnad, varvid bl. a. en s. k. räddningsklocka installerades, började svenska flottans första ubåtsbärgnings- och dykerifartyg sin verksamhet. Efter 55 års tjänst hos Neptunbolaget och 21 år hos flottan börjar nu åldern ta ut sin rätt. Ett toppmodernt ubåtsbärgnings- och dykerifartyg är nu under tillblivelse. Den 15 november sjösattes skrovet vid Kalmar varv. Namnet Belos gavs den sentida efterföljaren av den från Vasabärgningen välkände veteranen, kapten Axel Hedberg. Denne har tidigare fört befälet på gamla Belos i såväl civil som militär tjänst. — Vid årsskiftet bogserades skrovet till varvet i Karlskrona för det omfattande arbetet med installation av fram-drivningsmaskineri och bärgningstjänstens modernaste finesser. På våren 1963 beräknas nya Belos vara i tjänst. Den 1 juli 1961 utgick det 280-åriga Karlskrona örlogsvarv ur marinens organisation. Enligt riksdagsbeslutet i december 1960 omvandlades nämligen marinverkstäderna vid örlogsvarvet från sagda datum till statligt bolag Jagaren Ölands driftledningscentral under höstens norrländska marinmanöver. Fr. v. aspiranterna Ragnar Nordman och Göran Befrits, kapten Jan Kocken, flottiljchefen kommendörkapten Tryggve Norinder, högbåtsman Valter Andersson, löjtnant Cay Holmberg samt fartygschefen, kapten Gunnar Ase bo. — Karlskronavarvet a.-b. Kvar under marinen blev då de s. k. militärtekniska avdelningarna med deras beställande, kontrollerande och för-rådsförvaltande funktioner. De ändrade förhållandena gjorde det naturligt att lägga dessa funktioner direkt under marinkommandochefen. På förslag av chefen för marinen fastställde Kungl. Maj:t att följande förvaltningsorgan provisoriskt — i avvaktan på resultatet av statskontorets organisationsundersökningar — skall vara organiserade vid Marinkommando Syd fr. o. m. 1 juli: en vapenförvaltning, en skepps-teknisk förvaltning, en intendenturförvaltning, en byggnadsförvaltning samt ett ekonomikontor med expedition. Delningen av det gamla varvsområdet mellan marinen och Karlskronavarvet a.-b. måste bli en affär på relativt lång sikt. Omfattande och kostsamma omflyttningar samt om- och nybyggnader måste nämligen ske. Redan i mars påbörjades emellertid betydande schaktnings-och planeringsarbeten på bolagets blivande område. Flera kulturhistoriskt intressanta byggna- 6 81