Sovjets Venusraket Den 4 februari sände ryssarna upp Sputnik 7, ett rymdskepp om 6,5 ton, som återvände till atmosfären den 26 februari. Avsikten med detta prov är inte offentliggjord, men det kan tolkas som en förövning till Venusraketen eller till Gagarins resa. Den 12 februari sändes en ”automatisk inter-planetarisk station”, AIS, i riktning mot planeten Venus. Avskjutningen ägde rum i två etapper. Först sändes Sputnik 8, som troligen var en kopia av Sputnik 7, upp i en nästan cirkulär bana på 640 km höjd över jorden. Från denna rymdstation avsköts sedan i ett lämpligt ögonblick Venusraketen, som nu endast behövde en utgångshastighet av ungefär 4 km/sek. och som kunde riktas mot sitt mål med mycket större noggrannhet än om den skickats direkt från jorden. Jurij Gagarin och German Titov. Den här för första gången använda metoden att starta raketer från rymdstationer utanför jorden har för länge sedan föreslagits av flera pionjärer, t. ex. Tsiolkovskij och Oberth. Dess militära betydelse framgår av att man från en rymdstation lika väl kan sikta mot en punkt på jorden som mot en punkt i planetsystemet. AIS vägde 640 kg. Den var ungefär 2 meter lång och mätte 90 centimeter i diameter. Dess radiosändare var på 922,8 megacykler. På vägen skulle den sända upplysningar om den interplanetariska rymden. När den i mitten av maj skulle nalkas sitt mål var det sannolikt meningen, att den skulle gå in i en omloppsbana för att lämna rapporter om i första hand atmosfären på Venus. Men allt fungerade inte enligt dessa beräkningar. Av okänd anledning bröts radiokontakten den 22 februari, när AIS hade tillryggalagt 3 200 000 km. Den återknöts efter en tid, och ”Veniken” kunde följas från de ryska markstationerna, som meddelade att den på det hela taget följde den kalkylerade banan. Den 22 maj rapporterades från Jodrell Bank, att man med ledning av ryska positionsangivelser under tiden 17—19 maj uppfångat signaler på Venikens våglängd. Sannolikt passerade AIS då Venus på ett avstånd av ungefär 100 000 km, varefter den fortsatte ut i solsystemet som en konstgjord planet. Den förste astronauten Den 9 resp. 25 mars sände Sovjet upp Sputnik 9 resp. 10. De innehöll bl. a. hundar och avslutade tills vidare den ryska serien av biolo-logiska test med andra arter än människan. Den 12 april, kl. 7.07 svensk tid, lyfte rymdskeppet Vostok, med den 27-årige ryske majoren Jurij Gagarin ombord, från startplattan i Bajkonur, 33 mil norr om Aralsjön. Banan lutade ungefär 65° mot ekvatorn och var riktad så, att Vostok till en början flög diagonalt över Sibirien. Under uppstigningen, då accelerationen ibland var 8—10 g, låg Gagarin i horisontellt läge med böjda knän och fotterna något högre än huvudet; han var inbäddad i en håla av plast, gjuten efter rygghalvan av hans egen kropp. Härigenom kunde han utan medvetslöshet uthärda att han pressades med 8—10 gånger sin normala tyngd mot underlaget. Efter ungefär fyra minuter hade andra raketsteget kopplats bort och fallit till marken; det egentliga rymdskeppet svängde strax därefter in i omloppsbanan runt jorden med en hastighet av c:a 28 000 km/tim. (7,8 km/sek.). Gagarin 86