Järn- och stålverkets imponerande format framgår av denna bild, som dock ej upptar hela anläggningen. Till höger ses den nya masugnen, medan den stora byggnaden i bakgrunden är det väldiga valsverket. OXELÖSUNDS JÄRNVERK KUNGLIGT INVIGT Oxelösunds järn- och stålverk, Grängesbergs-koncernens nya jätteanläggning, fick efter omkring fyra års byggnadstid sin festliga invigning lördagen den 17 juni. Den förrättades av kung Gustaf Adolf som efter ett kort invigningstal tryckte på en knapp och därmed satte det stora valsverket i gång. När anläggningen utbyggts till full kapacitet — bl. a. skall tillkomma ytterligare en stålugn — kommer den att ha kostat omkring 600 miljoner kr., en investering i en enhet som aldrig tidigare torde ha förekommit i landet. Den nya industriens imponerande format framgår bl. a. av att antalet anställda blir 2 600 och årskapaciteten 300 000 ton färdig stålplåt. Härtill åtgår ej mindre än 800 000 ton malm från Grängesbergsbolagets egna gruvor i Stråssa och Grängesberg. Den väldiga investeringen har tagit i anspråk större delen av det belopp som staten enligt riksdagsbeslutet 1955 hade att erlägga för TGO:s aktier i LKAB. Samtidigt med uppförandet av järnverket har Gränges-bergsbolaget i gott samarbete med kommunen stått för en samhällsplanering som gör talet om en mönsteranläggning berättigat. Konungen kom till invigningsfesten i sällskap med Södermanlands hertig prins Wilhelm och ledsagad av Grängesbergskoncernens chef Erland Waldenström och ordföranden i koncernstyrelsen förre landshövdingen i Södermanlands län Bo Hammarskjöld. Han hälsades av Stockholms filharmoniska orkester under Sixten Ehrlings ledning med stor fanfar, följd av Hugo Alfvéns ”Festpolonaise”. Sedan landshövding Hammarskjöld hälsat de kungliga och övriga 2 400 gästerna välkomna talade dir. Waldenström som bl. a. yttrade att invigningen av järn- och stålverket i Oxelösund markerar fullbordandet av den mest betydelsefulla etappen i uppbyggandet av det nya Grängesbergsbolaget. Man 123