Ett nytt skolflygplan konstruerades av Saab och visades i modell på den stora flygmässan i Paris. Flygvapnet fick bemyndigande att beställa ett antal plan av den nya typen för jetutbildning. Saab tillkännagav sin avsikt att även bygga en civil version av maskinen, kallad typ 105, med fyra sittplatser. FLYGÅRET Av redaktör BENGT ÖSTE För det internationella civila flyget blev 1961 ett krisernas år. De väldiga investeringsprogram som flygbolagen inlett under andra hälften av femtiotalet började ge påtagliga resultat i form av ett kraftigt stegrat utbud av passa-gerarplatser, samtidigt som det totala antalet flygtimmar förblev i stort sett oförändrat. Det ökade utbudet motsvarades emellertid inte, trots kraftigt ökade försäljningsansträng-ningar, av en lika snabbt växande betalande produktion. Det totala antalet passagerare som transporterades av de 90 till den internationella organisationen Icao anslutna flygbolagen (Sovjet och Kina stod fortfarande utanför Icao) var 112 miljoner, en ökning med 4 miljoner, och antalet passagerarkilometer 116 miljarder, en ökning med sex procent. Ökningen var den minsta på 15 år, d. v. s. sedan trafiken kom i gång på allvar efter det andra världskrigets slut. Det civila flyget hade fram till 1961, frånsett enstaka hack och toppar i passagerarkurvan, kunnat registrera en jämn, omkring tioprocentig årlig ökning av det totala antalet passagerare. 1961 års blott obetydliga ökning fick därför karaktären av ett allvarligt bakslag — prognoserna hade förutsett en fortsatt stegring av passagerarantalet i ungefär samma takt som under 1950-talets sista år. Den oväntade avmattningen inträffade under en mycket ömtålig period, då flertalet av de större flygbolagen ställt om sin trafik till jetdrift men i många fall ännu inte lyckats avyttra sina flottor av ”föråldrade” propeller flygplan. På de linjer där de nya jetplanen först satts in — t. ex. på Nordatlantruterna — blev ökningen av antalet offererade passagerarplat-ser mycket stor, och avmattningen i passager arökningen ledde därför på sådana linjer till en påtaglig försämring i fråga om beläggningen. Som exempel kan nämnas att antalet passage-rarplatser på Nordatlantruterna under första halvåret ökade med 47,3 procent, medan pas-sagerarökningen stannade vid 12,3 procent. Beläggningsfaktorn — förhållandet mellan antalet offererade och antalet sålda passagerar-platser — sjönk därför långt under fjolårssiff- 125