VÄDRET Av statsmeteorolog GUNNAR RYSTEDT Vad som främst präglade det meteorologiska året 1961 var en rekordmässigt mild efter-vinter och därav betingad tidig vår, vidare en kylig och regnig högsommar och sedan åter en ovanligt varm period under hösten, främst i oktober. Det förekom med andra ord en utjämning av det årliga förlopp som temperaturen normalt skall följa. Den svenska vädertypen visade en ganska maritim prägel, och de västliga vindarna, som var så sällsynta under 1960, hade en ovanligt hög frekvens år 1961. När det gäller temperaturen må först nämnas februari. Denna månad, i Sverige normalt årets kallaste, blev i hela Syd- och Mellansverige närmast en vårmånad av mycket ovanligt slag (dock med vissa motsvarigheter åren 1943 och 1949). Vecka efter vecka blåste västliga vindar. Den 18 var det i Västervik 16,5 grader varmt, den högsta temperatur som avlästs i Sverige under en februarimånad. Mars följde i samma spår, men ett visst bakslag skedde under sista veckan. Ändå kom två-månadersperioden februari—mars att bli den varmaste som förekommit under de 100 år, som regelbundna temperaturiakttagelser pågått i Sverige. Det betyder, att det heller inte finns maken till tidig vår i Syd- och Mellansverige under samma tidsperiod. April och maj var inte av fullt så märkligt slag och hade betydligt blygsammare temperaturöverskott (april var t. o. m. något kallare än normalt i norra Sverige). Åtskilliga bakslag förekom, då kalluft utbredde sig söderut från polartrakterna. Sommaren 1961 företedde i temperaturavseende vissa likheter med året före. Värmen kulminerade redan i juni, varefter följde kyliga juli- och augustimånader. Högsommaren (juli och augusti) var t. o. m. ännu något sämre än under 1960. I likhet med sistnämnda år var nordligaste Sverige bättre ställt i temperaturavseende än landet i övrigt, eftersom varma östliga vindar från Nordryssland tidvis förekom. I mitten av september kom den stora omsvängningen i vädersituationen för Sveriges del. Då följde i samband med högtryckssituationer en lång rad varma dagar. Oktober blev en meteorologisk sensation och årets kanske märkligaste månad. Varmluft infördes över Sverige än från Balkan och Svarta havet, än från Azorerna och Biscaya, och nästan inga bakslag förekom. Medeltemperaturen slog alla tidigare rekord. Inte ens i den gamla Stockholmsserien, som är 200 år, kan någon motsvarighet återfinnas. Mot slutet av året blev nordliga vindar vanligare och december var på många håll i Sydsverige den kallaste på omkring 20 år. I fråga om nederbörden har 1961 inte varit något speciellt märkligt år. Vintern var till följd av de långvariga västvindslägena relativt neder-bördsfattig i Syd- och Mellansverige, och på grund av det milda vädret föll nederbörden där till stor del som regn. Västvindarna medförde Antalet dygn med nederbörd i juli 1961. 147