Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arbetsmarknaden. Av redaktör Sten Natt och Dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När förhandlingarna med kommunalarbetarna gick
i lås i december log medlingskommissionens
ordförande landshövding Erik Westerlind lättat, medan
de båda huvudkombattanterna Arne Olsson i
stadsförbundet och Gunnar Hallström i
kommunalarbetareförbundet befäste uppgörelsen med ett
handslag.
Gullberg genom sin medling avvärja en
varslad strejk vid apoteken. De c:a 4 000
apoteksteknikerna fick sina tarifflöner uppräknade
med ett belopp motsvarande 7,5 proc, av de
löner som utgick den 31 december 1959 samt
därtill ett nytt pensionsreglemente med särskilda
övergångsbestämmelser.
För 2 100 farmacevter träffades de sista
dagarna i maj uppgörelse om nytt pensionsavtal.
Förhandlingarna blev segslitna och pågick i
slutomgången en vecka i sträck inför den av
regeringen tillsatta medlingskommissionen med
direktör Stig Gullberg som ordförande.
Den 10 april fick c:a 10 000
banktjänstemän vid affärsbankerna nytt avtal som höjde
lönerna med i genomsnitt 4 proc. Vidare
tillerkändes personalen 6 lediga lördagar — de
som inföll närmast efter den 10 juli. Senare
kom en liknande uppgörelse för sparbankernas
tjänstemän.
I slutet av april nådde civildepartementet
efter segslitna förhandlingar uppgörelse med
TCO:s statstjänstemannasektion och Svenska
polisförbundet om polislönerna. Den innebar,
att c:a 9 000 av landets 10 400 polistjänster
flyttades upp en eller två lönegrader. Endast
lönegraderna för polisaspirant och polisförman
bibehölls oförändrade. Vidare höjdes tilläggen
för patrullering och beredskap samt vissa
traktamenten.
I slutet av april träffade
arbetsgivareföreningen överenskommelse med industri
tjänstemannaförbundet och arbetsledareförbundet om
de allmänna anställningsvillkoren för cirka
200 000 tjänstemän inom industrien. Det var
här fråga om de bestämmelser som reglerar
semester, sjuklön, övertidsersättning etc. I regel
blev det endast smärre justeringar i det nya
avtalet. Undantagna från uppgörelsen blev
tjänstemännen i sågverks-, pappersmasse- och
pap-persbruksförbunden, där tvist förelåg om
övertidsersättningen för 5 000 till 7 000 tjänstemän.
Efter konfliktvarsel från
industritjänstemanna-förbundet kom man emellertid även här efter
nya förhandlingar fram till ett fredsslut i godo.
I juni blev Tidningarnas arbetsgivareförening
och de grafiska fackförbunden (typograf-,
lito-graf- och bokbindareförbunden) överens om en
förlängning av huvudavtalet för
tidningsbranschen. Det nya avtalet gäller till den 1 maj
1970 och innebär att den arbetsfred som rått
för de svenska tidningarna sedan 1937 tryggats
för ytterligare 9 år framåt. Avtalet stadgar
nämligen förbud mot varje slag av
stridsåtgär-der. Uppkommande tvistefrågor skall i sista
hand avgöras genom skiljedom.
Vad flygbolagen beträffar nåddes uppgörelse
vid Transair i maj månad, men vid SAS blev
det nya avtalet inte klart förrän den 3 juni. Vid
båda bolagen höjdes lönerna för den flygande
personalen med 3,5 proc. I Transair behöll man
pensionsåldern oförändrad 60 år för piloterna.
Vid SAS åter skapades möjligheter att avgå
med pension vid 55 års ålder. För pensionen
mellan 55 och 60 år gäller vissa
specialbestämmelser.
Förhandlingarna om sjuklöner och pensioner
vid det till statligt bolag ombildade varvet i
Karlskrona blev synnerligen segslitna. Först
efter 8 månader nådde man den 20 december
en uppgörelse över hela linjen med arbetare och
tjänstemän. Det nya avtalet gick i stort sett ut
på att ge de vid varvet anställda samma sociala
förmåner som de tidigare haft. Där justeringar
vidtogs kompenserades dessa genom en
uppräkning av lönerna på omkring 4 proc.
Innan året slöt hade LO och SAF lagt fram
sina öppningsbud inför förhandlingarna om
1962 års löner. LO begärde generella
lönehöjningar och andra förbättringar i avtalen som
beräknades höja kostnaderna för industriens
arbetarlöner med 10 proc. För lågavlönade och
andra s. k. missgynnade grupper framförde
senare de enskilda förbunden så långt gående
krav på höjningar, att genomsnittssiffran
beräknades stiga till 15 proc. I flera fack blev
ge-nomsnittskravet så högt som 20 till 30 proc.
SAF svarade med att kräva oförändrat
kostnadsläge för industrien. Förhandlingarna tog sin
början måndagen den 18 december.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 28 21:32:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1961/0146.html