lokens saga vara all vid SJ”, ett vemodsfullt faktum för alla ångloksentusiaster utom och inom företaget. Leveranserna av ny personvagnsmateriel har bestått i sju elektriska lättmotorvagnsätt, de s. k. Paprikatågen, ett mindre antal restaurangvagnar och ett hundratal konventionella 1 och 2 klass sittvagnar för express- och snäll tågen. Parallellt med denna upprustning har omfattande slopning av gamla trävagnar skett. Saneringen av godsvagnsparken har inriktats på en ökad slopning av äldre, lågbäriga vagnar. Nytillverkningen av standardvagnar har fortgått och bland dem märkes en ny sluten godsvagn, litt Gre, SJ:s största med en golvyta av 33,8 kvm. Av denna typ har beställts 2 500 st. Banorna Den totala banlängden var vid årets slut 14 973,9 km och av denna var 7,4 proc., d. v. s. 1107,6 km, dubbelspårig. 7 369,5 km var elektrifierade, motsvarande 49,2 proc, av hela nätet. Linjer med betongsliper och helsvetsad räls finns nu på 207 km varav 185 km ligger på linjen Stockholm—Katrineholm—Malmö. Sträckan Bräcke—Långsele och Kiruna—Gällivare har försetts med fjärrblockering (fjärrstyrning av signalanläggningar, även kallad ”Central train control”). Sammanlagt 22 stationer har på detta sätt blivit fjärrstyrda. Arbetet med fjärrblockering på linjen Ljusdal—Ånge och Gällivare—Boden pågår. Allmänt om transporterna och trafiken De kortväga resorna fortsatte att minska i antal, medan den uppgång i fjärrtrafiken, som kunde skönjas redan föregående år, blev mera påtaglig och resulterade i en avsevärd ökning av framför allt expresstågs- och sovvagnstrafi-ken. Totalt transporterades under år 1961 44 milj, ton, vilket innebär en ökning med 0,6 milj, ton eller 1,4 procent jämfört med 1960. Härav utgjordes 16,6 milj, ton av Lapplandsmalm, som härigenom ökade med 4,0 procent jämfört med föregående år. Antalet lastade godsvagnar, inkl, malmvagnar, utgjorde i medeltal per vardag 10 569 st. Kommersiellt och goodwillåtgärder År 1961 blev ett genombrottsår för järnvägens nya kundtjänst ”Tåg-Bil”. Större järnvägsstationer försågs med avgiftsfria parkeringsplatser på järnvägens område. En resande kan nu pollettera sin bil mellan Sydsverige—Mellansverige—Norrland i stort sett hela året. Ett speciellt biltåg anordnades mellan Älvsjö (Stockholm) och Malmö. De resande far i sovvagnar och bilarna tas i godsvagnar i samma tåg. En stort upplagd informationskampanj igångsattes i syfte att fästa företagens uppmärksamhet på de besparingar som en rationell resepla-nering erbjuder. En speciell ficktidtabell — ”snabbtåg-tid” — för de snabbaste tågförbindelserna mellan större orter utkom i en stor upplaga som utdelades kostnadsfritt. För första gången uppträdde på Stockholm C plattformsvärdinnor. RYSK MARINOFFICER BEGÄR ASYL I SVERIGE Ett uppmärksammat avhopp gjordes i början av april på Gotland. En 25-årig rysk marinlöjtnant, befälhavare på en ubåtstender, lämnade denna sent på kvällen den 6 april utanför Närs fyrplats på Gotlands sydöstra kust och kom åtföljd av en rysk matros i en jolle in till fyrplatsen, där han lät förstå att han sökte asyl i Sverige som politisk flykting. Fyrpersonalen larmade kustbevakningen och polismyndigheterna och den ryske löjtnanten fördes till Hemse, dit tolk kallats och där landsfogde Östberg inledde förhören med honom. Ett svenskt örlogs-fartyg som beordrats till platsen införde det ryska fartyget till Slite, där det blev liggande med sin nio man starka besättning till på eftermiddagen den 8 april, då det lämnade svenskt vatten under befäl av biträdande marinattachén vid ryska ambassaden i Stockholm, som med flyg kvällen förut kommit till Visby och därifrån omedelbart fortsatt till Slite. Ett annat avhopp av en rysk medborgare gjordes på kvällen den 11 oktober i Stockholm. En 35-årig passagerare på det ryska turistfartyget N. Kalinen, som på morgonen anlänt från Helsingfors och förtöjts vid Stads-gårdshamnen, lämnade fartyget och anmälde sig på polisstationen i Gamla stan samt begärde att bli omhändertagen som flykting. 151