Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruksåret. Av sekreterare Richard Håkansson
- Animalieproduktionen
- Föreningsrörelsens storinvesteringar
- Jordbrukspolitiska överväganden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1962 räknar man med en rekordslakt av
300 000 ungnöt.
Vad äggproduktionen beträffar synes en
anpassning till vårt inhemska avsättningsutrymme
bli nödvändig. På slaktdjursmarknaden, som är
äggproducenternas andra arbetsområde,
framträder en ökning av broileruppfödningen.
Konsumtionen ökar, men produktionen har hållit
sig större, varför man varnat för en alltför
optimistisk inställning till nystartad
broileruppfödning. En livlig diskussion har förts,
huruvida broilerproduktionen bör knytas till
jordbruket eller vara en livsmedelsproduktion, som
uteslutande omhändertas av storföretag utanför
jordbruket. De flesta anser att
äggproducent-organisationen bör kunna skapa de bästa
möjliga förutsättningarna för rationell
broilerproduktion.
Föreningsrörelsens storinvesteringar
Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse
inledde under 1961 mycket betydande
industriengagemang som livligt diskuterades i pressen.
Den kanske mest uppmärksammade händelsen
var då SLR-organisationen i mars köpte hälften
av aktierna i de av Wenner-Gren-koncernen
ägda storkvarnarna i landet.
En icke mindre uppmärksammad transaktion
utgjorde Lantbruksförbundets beslut att
tillsammans med KF investera sammanlagt c:a 125
milj, kronor i Salpeterverken i Köping, som
samtidigt övertog delar av ett nedlagt
Kvarntorp. Den nya produktionen, som planeras här
tillsammans med en samtidig utbyggnad av
Salpeterverkens anläggningar i Köping, skall,
enligt vad som meddelades, göra Sverige
självförsörjande med bl. a. metanol och ammoniak,
produkter av avgörande betydelse vid
framställning av plast och konstgödning.
Ett annat exempel på en betydande
industriell aktivitet var Norrlands skogsägares
Cellulosa a.-b:s förvärv av Hörnefors sulfitfabrik
med tillhörande finpappersbruk i södra
Västerbotten samt Sandvikens sulfitfabrik vid
Ångermanälven. Till verkställande direktör för
skogsägarnas nyförvärv utsågs jur. dr Gunnar
Hedlund, som stått i ledningen vid
underhandlingarna om dessa stora skogsindustrier.
J or dbruks politiska överväganden
I slutet av november blev det ett
överraskande avbyte av jordbruksminister. Gösta Netzén
blev då landshövding i Malmö och Eric
Holm-qvist intog hans plats. Enligt pressens omdöme
hade f. d. chefredaktören för tidningen Arbetet
skött sig bra som chef för
jordbruksdepartementet och han förlänades nu landets mest
framstående landshövdingsstol. Om
riksdagsman Holmqvists upphöjelse till
jordbruksminister skrevs inte mycket — han var ju ett
oskrivet blad.
Strax innan herr Netzén avgick höll han
ett tal vid Tuna ting och konstaterade att det i
stort råder enighet mellan regeringen och
jordbrukets företrädare om jordbrukspolitikens
utformning men att det i många fall skulle vara
möjligt att sänka kostnaden i mellanledet. Det
är emellertid konsumenterna själva, som
åtminstone delvis har avgörandet i sin hand. Den
högt drivna förädlingen nära konsumtionsledet
accepteras tydligen av huvudparten av
konsumenterna, som därför också får finna sig i höga
livsmedelspriser. Han framhöll vidare att de
svenska produktionskostnaderna väl tål att
jäm
föras med de utländska. Det vittnar om att
rationaliseringen och effektiveringen av det
svenska jordbruket gett goda resultat.
Frågan om Sveriges anslutning till
sexstats-unionen EEC har stötts och blötts i pressen
och vid konferenser och möten av olika slag.
Överläggningar om associering pågick nära
inpå jul, men något definitivt avgörande för
jordbrukets del uppnåddes ej. Knuten i hela
komplexet av jordbruksfrågor tycks vara om
tyskarna är ”beredda att betala”. Om förslagen
går igenom betyder det att Frankrike kommer
in på den tyska marknaden, särskilt med
spannmål. En annan betydelsefull fråga är
upprättandet och finansieringen av en gemensam
jordbruksfond med tillskott från de sex ländernas
nationella budgeter. Fonden är avsedd att ligga
till grund för strukturreformer inom jordbruket
och även ha hand om frågor angående
uppkommande överskott av livsmedel.
Förhandlingssituationen har många gånger
varit dramatiskt tillspetsad under det gångna
året. Trots allt har vissa framsteg gjorts, som
talar för att en lösning bör vara inom räckhåll.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 28 21:32:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1961/0160.html